Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 februari 1846, sida 2

U — ———————— —— ——— ———— — — VV ——— ——— —— —— — —— — med d0lken i handen, går försaltaren af Handelstidningens sulminanta artiklar närmare in på lifvet; så blir tydligt och klart, att det varit Posttidningens mening, att med ofvanbemålte sitt utdrag komma Allmänheten att tro, det de reflexioner, hvilka deri innehållas, endast angingo faderneslandet, endast hade afseende på dess inre politiska ställning, endast uttryckte ett djupt missnöje med dess nuvarande sorhallanden. — Hvar och en, som läst vår nyärslelsning, finner dock ytterst lätt, att den innehåller en mängd betraktelser, hvilka det skulle vara dårhusmessigt att vilja tillämpa endast på Sverige. Författaren har i bem. uppsats kastat en blick tillbaka på åtskilliga, mera skarpt framträdande, europeiska företeelser ; ölver dessa bar han reflekterat; om dem bar ban uttalat sina tankar och af en del anledningar, som de, jemförde med historien och den vaknade folkandan, gåfvo vid handen, trodde ban sig kunna draga de slutsatser, hvilka Posttidningen, ryckte ur deras sammanhang, behagat reproducera. — Posttidningens Red. har mångfaldiga gånger sjelf klagat öfver den oråttvisa, som benne vederfarits, då hennes kolleger i husvudstaden, efter Posttidningens förmenande, stympat och förvridit dess tankar och yttrandeo. Sjelf bar den nu, bvad oss beträffar, gjort sig skyldig till samma brott, för hvilket den ofta så bittert sorebrått andra Ytlerst märkvärdigt är också, att det i bufvudstaden, sedan Wianterbladet uppbörde, icke gilves en enda tidning, som, om dess asigter råka i kollision med en annans, ar mäktig af att föra en öppen och ädel strid, en strid ulan a2g och afund, utan bat och personligheler, en strid, i hvilken endast bevis och fakta uppställas emot hvarandra! Latom oss nu, dels för att få reda på, ahvad de radikale viljas, och dels för att se om verkligen vår nyarshelsning, såsom Posttidningen antydt, innebåller något mot bildningen och humanileten stridande, underkasta det af nyssbemälte tidning ur den reproducerade utdrag en strängare granskning! Vi vilje i detta fall, sasom lättande öfversigten af det hela, efter vanligheten gå punktvis tillväga. 1) Någon gång skall det hvitglödgande haatet slå uti en himmelshög låga, förbrannanede både bojan och de förtryckare, som apålagt densamma. a Denna reflexion har, såsom man af den klandrade artikelss sammanhang låtteligen finner, afseende på Po blens politiska förhållanden till Ryssland. Männe väl den af oss begagnade metaforen i thy fall kan sägas vara origtig, eller ofverdrifven? ar Posttidningens Red. någonsin läst något om de grymheter, som Ryssarne tillåta sig i detta olyckliga land? Har den någon kännedom om, huru tusentals af dess innevånare, män, qvinnor och barn, slitne ur bvarandras armar, blilvit som grosva brottslingar hopkopplade och åt skiljda håll afförde till Siberien, eller, i allrabästa fall, till militärkolonierna i det inre af Ryssland ? Eger den någon kunskap om de vilkor, som af Sjelfberrskaren blifvit stipulerade för de unge Polackar, som åstunda inträde i sitt sortrampade och förtryckta såderneslands embetsverk? Har den bört omtalas, huru presterna af den grekiska trosbekännelsen, förmodligen på högvederbörlig befallning, i Poblen ————— — —— —-—-n nnnns—— — .. ..—