Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 februari 1846, sida 2

—— —— — — — — —————— —— — lill en omsaltande reform af handelspolitiken den 9 Febr. komma före till skärskåqninz och sedan oalbrutet diskuseras tills deras öde blitvit algjordt. Dessa förslag ha, såsom peel sjell proleterade, bvarken silifredsstallat a rienlkturisterne, eller deras motstandare. De sorre ha all or bestämdt förhlarat sig emot hvarje modifikation af spanmalslagarne, för at qe i allra ringaste mån skulle kunna tillfredsställas med en iullskalins förändring, som, i sjellva verket, vid nu beSnende spanmälspriser inför en fast tull af 4 sk. pr quarter: men de sednare kunna icke vara beluna dermed, att en åtgärd, som blilvit erkänd for nödvändig, blott af undseende för etendumshetrarnes enskilta interesse uppshjutes 3 ar, under det sabrikanterna och tillochmed bandtverkarne, genom mildringen i inforsehullarne å industri-olster, genast prisgifvas at utlandets taslan. Derjemte liter, bland andra, Globe piskina att det ännu, bvad sorkärlek för den fria handeln man än måtte hysa, vore alltför vagadt, ati vidtaga så vidtomfattande tullreduktioner och dervid till jordägarnes godthorande belunga allmänna medlen med bördor till ett belopp al 550;000 g, utan all man i ersåtming kunde påärakna nagot annat, an att detta exempel på liberalitet skulle estersoljas af andra länder och den ökade trafiken betacha bristen i inkamsterna. NVinisterens hittillsvarande organer Morning Herald och Standard upplråda med största ifver till sorm ann söragriculluristernas förmenta rättigheter och bemöda sig att bevisa, all agriculturisterna, om de bara nu balla kraltigt tillhopa, äro i stand att omintetgora peels planer och störta ministeren. Times torklarar sig visserligen äfven emot uppskjutavdet af Spanmalslagarnes upphålvande, men yttrar i allmånnet mycken belatenbet med planen och det i den meningen, hvilkeu, ensigt hvad Tines i sin börsartikel påstår, är den radande bland handelsklassens majoritet, att den al Peel valla vä gen var den rätta, for att af utlandet tilltvinga sig reciprocitet i handeln, och att de söreslagna alg;ärdorna, isyunerhet med åsscende pi de nuvarande sorhallanden till Förenta Staterna, voro, om nagonsin, egnade att erbjuda en garanti för fredeus bibehallande. Bland de demonstrationer utors pressen, hvilka Peels forslag sramballat, är all omnämna ett den 29 Jan. af agriculturisterna hallet mole, å hvilket man under herligens al Richmmond ordförandeskap beslot att anhelalla olla lokal-agricultur-sallskaper au uppinana frepresentanteraa för deras dislrikler all alsta ffeun Sina sälen i Underbuset, sa framt de iche åro sinuade att förkasta Peels forslag. Föreuin-en emol spanmalslagarne a sin sida boll älvenledes den 29 ett mote i Mancbester, a byilket beslöis att man genast shulle petitionera Om spanwallagarnes fuilkomlisa och ofordröfjliga usskafsande. Under sådana omständigbeter beror usfgangen al Peels förslag uti Umderhuset pr de strängt mmisterielle ledamoterne och de icke soreningen emol spanmalslagarne tillhorande medlemmarne al liberala partiet, hvila erkänna lord john Russel för sin ledare, men denne bar ännu icke uflalat sin meniug, så alt det är en omajlighet at sorutse hvad resultatet komiler att blitva. Att egendomsherrarne äro betänkta pa det allvarligaste motstand, bevisas tillfyllest lerigenom, att en mängd högre jensteman inom regeringen och vid hotvet nedlagt sina embeeu, sisom Lord Arthur Lennox — en bror —— -—