——— ngn c-5 UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 43 Januari. Ådress-debalterna uti Pärskammaren draga längre ut på tiden, än man väntat, men äro icke af nägon särdeles vigt, iy resuitatet blir ändå alltid ett ovilkorligt antagande af det servila adressutkastet. Guizot har i Pärskammaren asgifvit det lofvade svaret på Montalemberis interpellationer i syriska frågan, men det företer ingenting särdeles märkligt eller upplysande. be frågan rorande handlingarne ville ban lika litet der som i deput. kammaren framlägga till granskning, såsom ban sade, i anseende till den kritiska ståndpunkt, pi hvilken frågan ännu i detta ögonblick befann sig i honstantinopel. Rörande expeditionen till La Plata, har Guizot i Pårskawmaren lorklarat att denna expedition, till hvars soretagande regeringen funnit sig soranlaten genom talrika petitioner frår de i denna trakt al verlden boende Fransmån och Brasilianska regeringens uppmaningar, endast åsyftade en bevapnad bewmedling till fredens, sjöfartens och handelns aterstallande. Deput. kammerens adressutskott var särdigt med adresslorslaget, ett riktigt mönster af serviliom, men debatterna öfver detsam iche började. Frauska 1egeringen skall erbjudit sin bemedling i tarllkriget emellan Belgien och Holland. Den sednaste, förut i korthet beskrilna drabbningen emot Abd-el-hader stod i Temda-dalen, der emiren upphans af general Jussuf i spetsen lör 450 ryttare, men af utmattning och i saknad at imsanteri kunde icke fransmännen sullsolja sin seger. Sednare skall emiren kastat sis in i provinsen Algier, for tryggandet af hvars säkerma voro ännu het Bugeaud adidosatt allt annut, och visat sis blott 20 timmars väg från Metedja. Bugeauds här belann sig, utblottad på allt, i ett bedrosligt lillsfand. Marskalken hade mast vända sig till general Lamorciere, for att erhalla kavalleri och proviant. Nalional lormenar, at Bugeauds fullkomliga oskickhgbet vore bevisad genom selsläende al alla hans berakningar och att Åbd-elhader icke har nagon battte bundsförvant, än Bugeaud. ENGLAND. London den 10 Januari. Lord John Russel har den 42 dennes erballit borgarrätt uti Glassow. biplomet osverlemnades ät honom på estadshuset derstådes al lordprovos!en i närvaro al stadens förnämste invanare och under kraftigå demonstrationer till förmån för den fria handela. Lord John böll et längre tal, uti hvilket han isynnerhet argumenterade till förmän för spanmälslagarnes upphäfvande. Peel tog ban i försvar emot den beskyllningen att ba förrädt sina egna enhängares interessen, men väntade i spanmalssragan endast halfmesurer af honom. Foreningen emot spanmalslagarne holl den 14 en stort möte i London a coventgarden -theatern. Illirr Villiers, Hume och andra närvarande parlamentsledamoter yttrade i sina tal en viss grad af sortroende till Peels afsigter, men förklarade sig aldrig skola gå in på spanmalslagarnes successiva upphäfvande eller skadestands tilldelande åt egendomsherrarne. 1263 nya jernvägssällskaper hade i November latit provisoriskt inregistrera sig för att under förestaende session erhalla parlamentets sanktion, men utaf dessa ha blott 879 före satalietidens slut den 51 sistl. bec., inlemnat sina planer. TYSKLAND. Uti Berlin firades den 47 Jan. den så kallade — — —-— -— — — — VX — — — — X— — — ——mr. — —— ::ek: