Hvor er nu de gamle bage, Frodes, Freis og Adelstens, Straalende i Sang og Sage Ligefuidt, skjönt ikke eens? Svandt som Rög i Sky de hen, komme aldrig mer igjen ? Hvor er hine Dages kilde, Deres Hav og deres Soel, Deres Morgenstjerner milde, llanerne, som for dem goel? Fand Du dem, Du sandt paany lleltedagens Morgengry. llellehjemmets Himmel-Kierte, Nordens Aand er jo dit Navn, Og er Nordens rige Hjerte Ei din gamle Modersavn? Er vort Qvad, fra Bjerg og Dal, Ei din Morgen-llanes Gal! Jo, hilsel! Forceldre bolde Til de gamle Dages Clands! Snart faaer Valnal atter Skjolde, Snart saaer Balder Straalekrands ; Bjarkemaal, som Hanegal, Meider Dag i Odins Sal! Dybt i Dorre det gjenlyder, Som i Kjol og Runamo, Solen hjekt nu Skyen bryder, Trindt i Nord kjerminder groe, Overalt bar Guld i Mund Heltetidens Morgenstund! och föreslog, efter alt den hade brilvit afsjungen, en skål för Nordens upplysning, som var vilhoret för all utveckliog och sålunda äfven för den skandinaviska idten. Kandidat C. Ploug proponerade derelter en skål för en tillstädesvarande snillrik man från brödrariket, bvilken icke blott utöfvade skaldekonsten, utan äfven hade forskat i många vetenskaper; icke blott bade läst och tänkt, utan äfven prolvat och lefvat, och Som, genom att nedstiga till folket, bade lärt alt rätt värdera det och sriheteo; denne man var rektor Almqvist. Grundtvig föreslog derester en olvermatian rolig och skämtsam skål för Examinas Examen hvilken vickte allmän munterhet. Dereller blef afsjungen soljande af F. Barsod författade säng: 2 Hör Lerken, hvor den sjunger Saa let og glad i Sky; Af Fugletunger Dirrer Astenjuflen; Men Fuglesang i Ny Spaar os Sommer i By Med Rosernes Smil och föets Duften. Hör Laerken, hvor dens Triller Slaa sammen, Slag i Slag! Saaledes spiller Kun, hvem Haabet sylder. Og sikker er den Sag: Der er atter en Dag I Morgen, som Solens Glands forgylder! Ja, sving dig, Sangfugl liden, I Aftenröden kun, Du, som til Striden Sang for Gustals Skarel Du, som en stakket Stund Sad vel, seoket i Blund, Om Ejdsvold, dog saug i Toner klarel Syng, Sangens muntre Datter, Syng, brinedssugl i Nord! Se, Folket alter Lytter til din Stemme. Mens Egelövet gror, Smiler kamplysten Thor; Han aner, al snart nans Tider sremme. Sna sylkes de i balen os böit paa hlippens Bern, Og Seiers-Valen Bugner under Skjolde; For Sagn paa ny gaar Syn: Som et trefoldigt Lyn A3 fog