hans åsigler och sält alt gå till väga. Icke lestomindre började han dock snart inse, att. dessa abstraktioner? så småningom utbildade sig till verkligheter. — Slutligen måste han beqvåma sig alt nedstiga punkt och erkänna, att från sin höga stånddet system, som föreningen bekämpade, icke i sjelfva verket kunde hålla sq; och i närvarande ögonblick, visar det sig, att skyddssyste Principenlig försv: met icke har en enda rare inom parlamentet. Dessa framsteg på diskussionens gebiet hasva lid eller annan, vid parlamentsvoteringarne, kommit i dagen; och ehuru soreningen genom Villiers hvarje år allt mera och meta stegrat sina fordringar, balva år rönt elt allt mindre föreningens afsilna försl röster, 1843 mod 258, 1843 med blott 432. kas, all i denna sist John Russel, hufsvudm och Whig-partiet, hvad far, frånträdt sina egna som han är 4840 0 parlamentet och som m bildade ministereus fall. all gora gemessam sak wmed föreningen och votera för ett totalt o lande al spanmälslagen gier, som bero af skyddssystemet. Nu fördömmer till och med sjellve sir Robert Peel illeoretice alla dessa privilegier. Ian förmenar lesse dock med hvarje motstand. 1842 blef og forhastadt med 503 1844 med 204, och Härvid bor dock mära votering hade Lord annen för oppositionen! spanmåälslagarne beträfasigter och det system, lsicielt bragte å bane i edforde den af honom Han samtyckte vu i ch ogonblickligt äterkaloch alla öfriga privilebara, att man någon tid skall dröja med dess asskaflande, och när föreningen ansäåtler honom, ber han den egentligen blott hafva en liten smula talamod. Uti den diskussion, som, ungesär i medlet af förra aret, uppstod i anleduing af detaf Villiers föreningen ihärdigt alt och Je andra af den I då väckta förslag, fortfor påyrha spanmalslagens särslytande privilegiernas ossbassande. Men när tron J vål, att allt delta kan utföras 25 frågade då Peel. — Genast svarade förening en. When?n sporde änyo primiaierminislern. oi åter l080 föreningens anhäng år det blott om detia som man nu tvistar. allting på en gång, föreningens vägnar fram tullafgil er på mer än are; och i sjelfva verket When och No W, oJag kan icke göra —— — — H— — —— C Bal sir Robert Peel, d. 22:dre Juli 4845, vill svar på den af Forster 4 ställda fordran, att alla 24 nya artiklar skulle asskaflas. Ian nekade visst icke, att ju dylika assbassningar kunde vara ganska nyttiga; men han sade att de artiklar, med afseende på hvilka man fordrade en förändring af eller en modisikation i tulltarilsen, hade blifvit indelade i vissa klasser, och att tullen på dem nog skulle blilva asskalsad, när d eras tur kom. Då EWart, en annan medlem at föreningen, vid samma parlamentssession bade fordrat upphäfvande al algifterna på smör och ost, stödde sir Robert Peel icke sitt alslag på något skäl, som var hemtadt från det beryktade skyddssystemet, utan ban yttrade blott, alt de sinanciella åtgärder, som for det löpand icke medgåsvo allt så p till mötes; att de i tullli förändringar medtagit al komsterna, och .att de, e året blilvit vidtagna, roponentens önskningar axan redan verkställda la öfverskott af statsinbvilka man nu åslundade, skulle beröfva skattkammaren en tillgang, som man ej kunde ersdl Innan vi asfslute vår fi lå, o. s. v. amställning af de äsig