osanna sramställningar och beskyllningar Oh och mot vissa personer och vissa tidningar. Dessa ständiga idislingar afskräcka läsaren. —ns— roar sig, såsom vanligt, med ätt kitlla nylikenheten, ofta under vanstållandet af forhållandena. Han har ock en svår uppgift at: lösa. För alt försvara egna misstag, har ban mäst försöka att sättå c for u. Nu harhan för att afbjelpa en medredaktörs omathematiska begrepp om oyvadrat-rolen måst såtta f för r, och äfven detta bjelper ej. lorgonen honn nått och jemnt, att i en arliket: Hvad vilja de kouservative?, stämma upp sin svanesång, på themat af Freyvids ord till Olof Skötkonung : Svear vilja hafva urgammal lag, och sin fulla rätt — men ingen af oss vill bära det nanmet, att kallas Drottsvikare. Så vilja, säger yIOrgonen, de konservative. Men det har ju ingen någonsin sagt annat. be vilja, bog vet wan det, hafva den urgamla lagen, som våldet stiftat för att beIrygga sig sjelft mot folket ; de vilja nog hafva sin rätto fullt ut, ehuru dermed göres orätt mot folket ; de vilja slutligen icke kallas Drotts svikare, det akta de sig nog för ; men det är ej så noga, om de ändock blifva det, i fall man söker drifva dem ur sina iden. Saledes visste man hela den visan förut. ,