lärde, vetenskapsmän; lagsarne, äldre riksdagsmän, m. sl., för att på längre tid taga säte i en öfre kammare. Härom är ingenting alt säga annat, än att den graderade rösträtten är ett oting, heldst då valen ske afällmänheten endast till valmän, och dessa sedan välja riksdagsombuden, hvilket endast kan försvaras såsom en motsvarighet till den hittills brukliga olika röstningen efter hemmantal. Uvad åter det tvungna valet inom vissa klasser och kategorier angår, så är det ett ännu större oting, som leder till många svarigheter, fortsatt sphuring och miss: troende, och som af inga nu existerande sambällsbehof, icke en gång af den gamla ständssormen, göres nödvändigt att låta uppstå. Att i ett helt land, ibland många millioner menniskor, och utaf flera hundrade valde ombud; en hel upplyst, eller sormogen, eller eljest mäktig och iollytelserik folkklass skulle blifva totalt utesluten vid valen, mätte icke kunna ens vara tänkbart, utom i det fall, att denna klass; mangrannt, vore till den grad förbatad, att hela landet vore i harnesk emot densamma; och finnes en sådan i verkligheten, si vore det icke ens onskvärdt, att den uppträdde ibland nationens ombud, der den endast kunde stifta oro och bitterhet. I detta afseende, äfvensom i afseende på den graderade rösträttigheten, balve vi ju Norriges exempel at betrakta; Låtom oss aldrig glomma vigten af att närma begge brödrarikenas iustitutioner, samt att icke skada hvarandras, genom onödgt och oklokt experimenterande, i sådana fall der ersarenbeten redan talar! Det är ett misstag af Aftonbladet att karakterisera det a Bondeständets stora pluralitet, i närmare likhe. med 4840 ars forslag antagna nya förslaget såsom varande en fraktions? — det var 23 af Slandets majoritet; det blifver, i det. hufvudsakligaste det enda Sveriges allmoge kan lata sina ombud antaga, just emedan det närmar sig den Norrska grundlagens och representations-sormens anda, eburu älven det genom en graderad rösträtt, fastån mera lämpad efter våra förhallanden, är mindre demokratiskt, än det norrska valsättet. Dagen bar Något om befordringssystemet förr och nu. årtikeln börjar med det i Dagen karakteristiska sorebudet: Vi ärna icke gå på djupet med detta ämne, men — Kc. hvilket alltid gör det nästan pinsamt alt genomläsa dess räsonnerade artiklar, hvilka icke innehalla räson, utan ideligen samma lör det mesta förvrängda eller rent af