Revy af Stockholms Tidningarne. Postoch Inrikes-Tidningar hafva fått i silt bulvud, att parceller är detsamma som abackstugoro, och prisar herregårds-arbetet medelst hosverioch torpare-systemet. Det tycks således som skulle Svenska akademiens arrendator beldre vilja vara dess da gsverkare. Samma blad har blifvit så förtjust af en i tidskriften åFtreyd inlord afbandling af lektor Beckman, tom den allmänna opi ni ovens betydels ep, at den aftryckt densamma i 8 spalter och bestatt ett dubbelnummer. åfsnandlingen synes vara af den sorten, som, genom en falsk logik, lemnar ett intet bevisande resultat. I denna t. ex. finner man slutligen allmänna opinionen blifva en ölver staten sväfvande ande; ty, da den icke är utirycket af den lelvande generationens tanka, så hvad kan den väl vara? Också aberopas en viss, så kallad åstor häfdatecknaresr ord: ellvarken den ende, eller de få, eller mängden, skall herrska, utan raltvisan, som är öfver alla och för allav: hvilken svafvande sats framkallar den enkla sragan, hvem uttalar rättvisan, bvem är dess orgau? Men då återför man oss tillbaka i samma idternas hretsgang. Det passar emellertid bra, att Post-tidningen i samma nummer meddelar Ortopediska institutets revisions-berättelse. Den visar, att sneda kroppar kunna blifva rätade; och man bor då kunna med ännu större skäl boppas, att en mångd sneda tankar älven kunna blilva rätade. Man bör vänta, att en gang ett väl ordnadt represenlationssystems väldiga skrufvar skola bota missbildningarne hos våra förklemade olverbildade statsmän, och att de då skola finna sig mycket bättre al alt vara liksom annat val bildadt folk. Aftonbladet söker visa abebolvet af försiglighet i representations-fragans behandlingobet går ut på att visa oklokheten hos dem, som yrka, att adel och presler icke skola sranträda sin egenskap af maktägande stånd; samt alt visa nödvändigheten af alv ölvergilva alla standsval, 0. s. v. Sasom kändt är, bar Aftonbladet länge understodt det så kallade aReformvännernes förslag, och tyckes äfven ännu hylla idgen att förena den samsalda valprincipen med graderad rostråttignet for den storre synliga förmögenheten, samt den så kallade demokratiska rigtningen, modifierad genom tvunget inväljande af ett visst antal högre embetswan,