Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 december 1845, sida 1

eormen; bade hon raskt och klokt utförby gg å mycket af de öfrige, som hon bordtNY r ch på benne allena berodde; hade ho 4 om ingilvit folket en liflig tro och til hendes eget syfte, och betagit det konserv DERA iet allt hopp att kunna qvarstanna i il. Å etrådes-rättigbeter och tjeaste-tordelar, ANmAL. let icke slutade sig till henne för att gemer — ;öra ellergillerna till en sann och enig solkstyrlse, ett på folkrepresentationens demokratiska grundval uppsordt konstitutionelt regeringssätt; så hade hon säkert vid denna tiden kunnat kalla sig segerherre öfver Ståndsrepresensationen och redan stått särdig att afhjelpa en hop brister — ja, sjelfva bristerna i det nya tepresentations sättet. Men hennes väg blef icke sådan; och hennes icke lätta pligt blilver derföre nu att soka afhjelpa olägenheten deraf. En ännu större kraft erfordras visserligen nu, än som måhända eljest behosts; men hon får sof att uppkalla den hos sig; och om hennes egen ej är nog, så får hon finna sig uti att anlita lolkels. Dess kraft är i ett sådant fall alltid laglig ; ty det bar en naturlig rätt alt begagna den, så snart någon makt i Staten antager en öppen fiendtlig ställning emot detsamma, Man bor likvål hoppas, att det icke behosver gå så långt. Regeringen äger ofantliga medel att verka på adeln och preste-ständet. De masnaler och prelater, som skulle kunna försvaga hennes iuflytelse, betyda ringa emot den massa individer af begge dessa stånd, som ansluta sig till henne, så snart de rätt inse hennes syfte alt bereda folkets sanna väl; och mängden strider ej länge emot en förändring, som icke egentligen betager den andra reelta fördelar, än dem, som Regeringen han neutralisera eller individuelt tillintetgöra, när som heldst. Antager man således, att represensarious-resormen kan och måste genomföras, återstår således alt bedömma, huru den bör blifva. I detta afseende bar Regeringen tillräckliga upplysningar af det allmänna tänkesättet, om antagligheten af principerna i 4840 ärs förslag; af norrska konstitulionens och representationssätlets fördelar; af Bondeståndets stora pluralitet för ett ytterligare närmande till norrska representations-systemet, än 1840 års förslag innehöll; samt af de tänkesätt, som i Danmark och äfven i norra Tyskland allimer stadga sig om behofvet att icke taga halfva mätt och steg i frågor af denna art, utan göra national-representationen till en sanning, det är: af nalionens massa valda Folk-ombud. rigfeor I ordningen af de bufvudsahligaste reforiuerna salte jag slutligen aReligions-väsemdet. 4 San skall säkert från många håll säga, allt det hunpat stå först. Hychlaren vill beldst halva det främst, emedan han bäst vet, all det är det svåraste att vidröra, och således skulle försena de andra. Vi kunne likväl med fog sätta det oo sist; ty lika säkert som det är, att vår grundj lag genom hyllandet af samvets-sriheten åsyflat od att tidsenligt underlätta denna reform; lika sä; kert är det, att så länge Ståndsrepresentationen finnes, skall denna reform icke på ell tillfreds1 ställande sätt kunna ske. Den vigtigare delen 1 deraf har nära sammanbang med undervisningsverkens; men prelaturens inskränkning, foräne dring uti föreskrifterna för pastoraternas tillsätta nins, skydd för alla kristna trosförvanters fria religions-utöfning, utan ålskilnad, presterskapets förändrade lönesätt: se der hvad som måäsle iplifva föremål för en snar reform, och som Å sannolikt aldrig kan ske förr, än representa-s tions-reformen föregalt. — 3å Vi hafve nu kortligen senomgåtl den allmänena beskaffenheten af de hufvudsahligaste resor17 mer, som miste vidtagas for att undanrödja ill de inom oss varande hinder för våra samhållsna angelågenheters förbättrande. Åssigten dermed ar (har varit att underlätta den speciellare prösening, som vi böre söretasa, för att ej beskyllas sig I alt sjellyve icke veta hvad vi vilja och yrka, äF rr a ln EE mA 1. AK