KORRESPONDENS. Stockholm den 21 November. Då vi uti de söregnende artiklarne sökt visa, att behofvet af reformer i värt fäderneslands institutioner är stort och påträngande; då vi yttrat den mening, alt Regeringen, oaktadt många goda sidor och visad råttradighet, icke synes losva nog kraft att utföra dem, och derföre ansett oss bora yrka på en beslutsammare ledning af de allmänna angelägenheterna, genom en kraftfull och kunnig reform-minister; medgåsvo vi tillika, att, innan det lönade mödan att närmare granska hvilka reformer, som mest behofvas, och sättet, huru de böra verkställas, borde man vara öfvertygad, alt de yttre och inre binder, som måste ilragakomma, och som vär Regering dels genom egen kraft, dels i förening med nationen, måste undanrödja, icke äro af den beskaftenbet, att de gjorde dessa reformer, färre eller flera, vadliga alt utföra, eller omöjlige: emedan i sådant fall skulle vart envisa yrkande på dessa förändringar vara fortidigt, eller alldeles obefogadt. Det är denna undersökning, vi nu vilje egna några betraktelser. Man har ifrån den konservativa sidan, men egentligen från den del deraf, som var mest insöld i det såkalladeäagamla systemetso reaktionära grundsatser, sokt att uppskrämma mången medelst föregifvandet af yttre binder lor den nya Regeringen att beträda reormemnas bana. kusopeiska regent-politiken skulle i detta afseende utöfva en stor inslytelse. Isynnerhet de tva stora östra makterna skulle vara allisor mycket interesserade af, att hvarje utveckling af den demokraliska principen i Sverige förbindrades, och den största af dem skulle dessutom göra anspråk på, att rent af vara en skyddsmakt för den nuvarande sakernas ordning bär i landet. Ja, man talade tillochmed om råd och varningar vester ifrån, och sjeltve Ludvig Philip påstas hafva lemnat sådana, af nära nog samma halt, som Fredrik Wilhelms. Utan att bestrida möjligheten af dylika sortroenden, kan man likvål tlryggt säga, all hinder utgora de icke. llasva de verkligen blilvit meddelade, så är nationen redan i stor förbindelse hos Konung Oscar: ty Han har visat, i nigra inom kretsen af Hans, så all säga, enskilla verhnings-sser varande fall, att Man handlar utan fruktan och i sorlitande på sina folk. Hvad Ryssland angår, så skulle det i vår tidsålder och i dess egen rått betänkliga politiska ställning, vara nära nog en lojligbet att söka återtaga rollen af garant för Sveriges ständssorsottnina; och hvad inskränkandet af konungamakten hos oss angår, så har ryska kabinettet i all tid arbetat derpå, och skulle sikert icke eller nu, annat än för sken skull, göra sig till dess försvarare. val är det sannt, att Ryssland har ett stort interesse alt tillbakahalla Sveriges materiella sorkofran, och man kan med temlig visshet antaga, att i detta afseende dess kabinetts-inflytelse, den indirekta mahända mera, än den direkta, på gamla systemets inre politik, varit rätt betydlig och olycksbringande for vår ekonomiska u veckling. bet beräknade POS, alt, om sverige antoge elt fritt handelssystem, och utbildade sitt bankoch kreditsystem efter välberåäknade principer, så skulle Ryssland sjelf så allt svårare att vidmakthålla sitt hittillsvarande, på autokratiskt förmynderskap erundade. System; och det är väl bekant, huru lånze man sökte motverka myotväsendets ordnande här i landet, samt hotade med och äfven utforde åtsärder i finska penningväsendet, hvilka troddes kunna rubba realisationen och förhindra var kredit. Men ott i den stund, som möjligheten af en kamarilla-inslytelse upphört, ryska politiken skulle tro sig om att vidare hindra reformerna i dessa delar, det är lika otänkbart (helst Som den redan sinner sig nodsakad att sjelf, i sina inre förhållanden, göra eftergifter at den allmänna lidsandan), som att den skulle 2 — nBBHHJH—-:-— dt:.a:--mU— ———I—ä—I—I— —ä— —