Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 november 1845, sida 2

INSÄNDIL. Till Bed. af Ilandelstidningen! Uli vår goda stad bar, under loppet af några dagar, gästat en benådad såstningslange, som lärer beta Rosenqvist och förut varit brandyaktskarl, skoslickare, o. s. v., samt, efter åtskilliga resor stold m. m., ådomd lifstidsfästning, derifrån han, som det sorljudes, blifvit at Kongl. näd frigifven. — Om allt detta vore visserligen intet att säga, så framt karlen icke vore vadlig för allmänna såkerheten, samt störde busfsriden uti de enskildta boningarne och boutiquerne; men då han på sådant sätt missbrukar den honom sorlänta sriheten, finner sig undertecknad föranlåten (dels i soljd af egen erfarenhet af ofoget, dels dertill uppmanad af flera personer, som varit utsalta for bans otidiga pahelsningar), alt hos Red. anmäla förbällandet, för att sålunda bereda Tit. tillfälle ati fästa Polis-styrelsens uppmärksamhet derpå, samt underratta allmänheten om de ovälkomna påhelsningarne, så att den må vara beredd, alt, som sig bör, afvisa lattjans oförskämda försök att tillocka, eller tilltvinga, sig en bergning, den helsa och krafter icke synas vägra förmåga att förtjena at sig sjelf. Karlen ser nemligen frisk och stark ut. Icke forthy försöker ban, att, medelst den oförskämdasto påslugenhet, tilltvinga sig allmosor, hvarhelst han installer sig, så vål i staden, som förstäderna, och då sådant vägras, utfar han i den grölsta otidighet så i ord som åtbörder, nedsmutsande hela samhället med de nedrigaste tillmälen och epitheter och — som orden föllo — (Borgmås aren med!4 — Männe det icke finnes i Polisstyrelsens händer magt och medel, att utur samhället aslägsna eller åtminstone oskadliggöra