Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 november 1845, sida 1

åldrar voro Esther Pitt, syster till William Pitt, och Lord Stanhope, republikanern. Hela denna slägt rade något egendomligt med sig. IIennes morfar, earlen af Chatham, som hon mycket liknade, var på intel sätt som andra menniskor. Han var, liksom hon, hemlighetsfull och af en häftig karakter, både maklig och verksam, befallande och inlagande. Jag har min farfars grå ögon och lokalminner, säger hon på ett ställe. När han hade sett en sten på en väg, kom han ihåg det, och jag också. Hans ögon, som vanligen voro matta och bleka; strålade, liksom mina, med en förfärlig glans, när han greps af en lidelse. Hon ärtde många andra hans egenheter; således sann hon alltifrån sin första ungdom en särdeles förnöjelse uti att låta folk länge vänta på sig, att hålla alla menniskor i ovisshet och fruktan, och att insvepa sig sjelf i en slöja af bemlighetsfulihet. Denna egenhet, som ladyv Esther bibeholl hela sitt lif igenom, hade nära på kostat Chatham ett betydligt art. ofian var sjuk, — det är lady Esther sjelf som berättar det. En ryttare stannar utanfor palatsets port och begär alt få tala vid earlen; men man vill icke släppa honom in; han tränger på. Porten stängs, han bankar upprebade hvarf på den. Hans envishet segrar slutligen, och man för honom in i ett mörkt rum, der mini. stern satt dold bakom en eldskärm. — Hvad vill ni? frågade han. — Jag? jag vill se er. — Et nytt anfall blef nu nödvändigt, och det varade länge, Då det slulligen lyckades den främmande att få se den, han sökte, ansigte mot ansigte, drog hav upp en bläckdosa ur fickan, och af denna dosa uttog han ett pergament, som innehöll ett gåtvobrer pa tvenne gods till ett värde af 14,000 2 sterling i arlig inkomst. Gålfvan var från Sir Edward Pynsen!, såsom bevis på hans beundran för Lord Cfalham. Esther Stanhope besatt Chathams vibrerande stämma, hans likeistignet för valet af medel för ändamålens uppuående, hans kunst att sängsla inbill