Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1845, sida 2

en af ofverslelöjtnant Mellinet. Under natten mellan den 48 och 49 hafva trenne stammar i uunderdivisionen Oran alsallit; de örsta derstädes. Journal de debats tager deta affall mycket allvarsamt och yttrar med onedning af detsamma, att man alls icke mera kan ita på stammarnes trohet och neutralitet, och ut Fransmännen måste ånyo eröfra den ena hälften af Algerien. Det är likväl mycket af politik, som franska regeringen vill gilva ett så allvarsamt utseende åt Afrikanska kriget, ty sålunda får den avledning att använda så mycket mera folk och penningar för utförandet af sina planer i Ålgerien. Bugeaud har efter sin ankomst till Algerien utfärdat en proklamation till de infödde, uti hvilken det heter: 4aVansinnets djefvul synes halva farit in i några af Eder. Uppviglade af en hofdings oaslatliga upprorspredikningar, den der icke bekymrar sig om edert lugn, eder välfärd och edra lif, hafva några stammar rest sig mol Fransmännens konungs anseende, utan det minsta förnuftiga hopp att nå sitt mål. kunnen I tro, alt Frankrikes millioner krigare skulle låta dem besegra sig, om de ock skulle segra öfver de nu i Algerien befintliga trupper, hsilhet dock är en omöjlighet. Längt truktansvärdare härar skulle då komma hitosver och helt och hället utrota den arabiska racen.4 Ester uppräknandet af alla de välgerningar Frankrike bevisat Araberne, slutar han proklamationen så lunda: allafva vi icke på sednaste tider behandlat er som Fransman? Om J icke begripen det och föredragen vår faderliga regering framför Åbd-el-Kaders grymhet, så måste er Gud hafva slagit Eder med blindhet och J skolen då blott få Eder sjelfve att skylla för den olycka ådragen Eder. Jag är kommen med en ny här. Icke ens den minsta vrå af Edert upproriska land vill jag lemna ogenomsökt, och om de upproriska stammarne icke återvända till fullkomlig underdånighet, så skall jag drilva dem i evig landsflykt och hitsora ett annat folk, som skall intaga deras stad och ställe. a De till Afrika bestämda trupperne skola aslösa garnisonerna uti de algieriska kuststäderna. be vid klimatet vanda och härdade garnisonstrupperne skola bilda den här, med hyilken Bugeaud kommer att agera i vestern. Det har nu definitivt bildat sig ett bolag för anläggandet af en jernväg öfver Panamanåset. Bolagets besullmyndigade ingeniör, en herr Courtines, är afrest till Nya Granada, för att träffa öfverenskommelse med dervarande regering. ENGLAND. London den 28 Oktober. Ryktet, att en förändring sorestär Peelska ministeren, får allt mera fart. Nu säges det likväl vara Wellington, eller jernhertigen, såsom folket kallar honom, som, för sin oböjlighet i spanmålslagssrågan, kommer alt resignera. Det talas mycket om en koalilionsministere med Peel och Lord John Russel i spelsen. På en artikel i den ministerielle Standard synes som om Lord Aberdeen, i fall ett krig utbröte emellan Frankrike och Marocko, äfven denna gång skall åtnoja sig med en tyst garanti emot en utvidgning af Algeriens gränser. Det påstas i London, att chinesiska oen Tschusan, till hvilhen Engelsmännen ha så godt öga, blifvit af Chineserna afstädd åt Frankrike. Utaf ett enskilt bref från Nya Zeeland ser .: Uäan cvarade under tårar, att hon