Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1845, sida 1

alltid hoppet, ätt af kommitlteer lödas— Möt doda foster. Minerva soker framför allt att öfvertyga oss, att vi alla bär i landet äro privilegierade: ja, till och med lika privilegierade äro vi, ifrån och med äldste grelsen till den burskapsägande skoflickaren, ifrån millionaren på Skeppsbron ända till salanterihandlanden i Hjo, ifrån den största sidei kommissarien ända ned till ägaren af 164:dels hemman i Wermlands skogar, Åc. Åc. Man ser häraf att Minerva anser för en lika soreträdes-rält, alt få njuta som att träla, alt få draga lönen som att få betala skatten, 0. s. v. Hvad skulle hon säga, om, under åberopande af en sådan likhet i privilegier, man begärde alt et byte, jemt om jemt, åtminstone på ett sörsok, kunde få göras? Nog mätte detta vara bältre, kära Minerva, än en liten tids anarki. (Minervap, som alltid haft bvad man säger godt öga till Dagl. Allehanda, har åtagit sig att föra de konservatives talan emot sistnämnda blads beskyllning, att det var de, som utspridde oroande rykten om brödbrist i bufvudsladen, samt gjorde obilliga anspråk på Regeringen under nuvarande bekymmerfulla tid, m. m. Hon vill äfven ådagalägga, att det varit (aÅllehandap, men ej de konservative, som först föranledt ryktet om, att en urtima Riksdag svart kunde ilrågakomma. I detta sista afseende torde väl Minerva? halva rått, ty då Ållehanda framkastade tankan på en sidan riksdag hade visserligen ingen anledning dertill försports; men att de konservative med synnerlig förkärlek begagna den behlagliga missvexsen i ofra Sverige, allt hvad de förmå, till att gora Regeringen bekymrad eller rådlös, är deremot allifor synligt af flera företeelser, för hvilka vi snart skola påkalla uppmärksamhet. Man behofver knappast annat bevis derpå, äv just Minervas? och Morgonens egna framställningar i denna tid om magazinsväsendet och undsältningarne. (Morgoneno, som länge, i fråga om Norriges förhallanden, varit en organ för norrska byråkratien, har börjat en artikel-följd, under rubrik : Norriges politiska förhållanden, som är en trogen ölversättning af en i Christiania utkommen brochyr, Et Blik paa vore polltiske Forholde. Denna brochyrs ensidiga rigtning har redan i andra Svenska tidningar biilvit omordad, så att artikeln med rätta borle kunna betraktas blott såsom spalifyllnad. Morgonen sortsåäller dessutom sina artiklar om Noaden i landet. Det synes som om dessa egentligen afsågo alt äter upplisva det gamla magajinsoch undsättnings-väsendet, hvilket Sv. Minerva äfven synes angelägen att kunna åter få vill lif. Tillika lemnar ämnet ett tillfälle att prisa Adelns och Preste-Ständets vishet och förutseende, som ville föröka kreditivet för undsåttningarne. I det ämnet är väl redan allmänna tänkesättet så pass stadgadt, alt mycket nytt derom icke kan sägas. Enhvar inser, alt nägra skeppor säds inbesparing, eller ersättande med andra näringsämnen, innom det enskilta bushållet lemnar större resullater, än millioner riksdaler i statsförvaltningens händer ; och man minnes ännu alltförväl följderna af det orimliga systemet alt för statens räkning köpa, magazinera och sälja spanmål. Tankan att åter införa detta kan således icke serna uppstå någor annorstådes, än i dessa kouerier, som, enligt hvad man vet, genomvandra sin bana utan vatt lära och utan att glömma. Morgonen har upplalit sina spalter för en Insändare, som vill visa, burnvida och på hvad sätt professor Boströms satser om lag och lagstiftning i Dagligt Allehanda blifvit granskhaI de.? Det är bekant, alt Inteligens-bladet re