Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 november 1845, sida 1

näns biträde. Men sjelf måsse den Jramsta — jelf öppet och redligen handla genom en minitcre, som inser och helighaller sin pligt alt slå, ller falla, med svenska solkets stora fråga. I ammanhang med den, innehåller Aftonbladet i horsdags ett utdrag utur Geijers aFöreläsninsar, som är af stort interesse, Dayligt Allehanda antastade i Onsdags Svenska Minerva och de konservative, för deras anspråk, att Regeringen skulle vara skyldig, att, snart sagdt, uleslutande förse med bröd och underhall hela den, i anseende till tidens dyrhet och missvexlen, i förlägenhet stadda besolkninven, samt utspridandet af rykten om brödbrist för hufvudstaden och om nödvändigheten af urlima riksdag. I det första afscendet har NIlebanda rätt. Den konservativa pressen har sramställt sina yrkanden på aterbeträdandet af undsättningsvägen på ett sält, som rättfärdigar besbyllningen. IIVad äter ryktena om obrödprislen anga, så synes man icke kunna med skäl derföre beskylla de äkonservativev, betraktade såsom politiskt parti. bessa rykten höras hvarje år, hvarje tid, i nästan hvarje afseende, som är föremål för det olyckliga tax-väsendet, då vederbörande skola fastställa dertill hörande priser och vilkor; och om vära slagtare, bagare, bryggare, distillatorer, m. fl., äro äakonservalives, så är det ej den egentliga politiken, som deri har del, utan på sin höjd den förvrängda politiska ekonomien, hvilken, i stort som i stuatt, bos oss går sin vanliga kräftgang. I Thorsdags meddelade edagligt Allehanda en exposå af ett regerings-ärende, rörande nybyhgnad och utvidgning af Ehesjö tririal-skola, som, så trivialt ämnet ån kan synas, dock är al vist, såsom omsattande principen tör stådernas shyldighet i allmänhet att bygga och underhalla sina lärohus, samt äfven frågan om dispositionen af stiftens byagnadssonder. Linköpings konsistorium Är, sasom man ofta sett, liksom litet ahatholskty bvad man kallar, det vill säga hetlefradt och argt, och detta visar sig ock i den bätskbet, med hvilken det söker försvara sin kära stiltsbyggnads fond, bvilkens medel, såsom vanligt; heldre gå till biskops-palatserna, än till skolhusen. — En ur franska vetenskaps-akademiens handlingar utdragen artikel, om potales-sjukdomen, innehåller väl den nya äsisten, att sjukdomen endast är en följd af den våta väderleken och atmosferiska förhållanden, men icke, såsom man förut formodat, vallad af främmande organismer, såsom svampar eller andra parasit-vexter i den sjuka cellväfven; men för allmänheten, som är mindre interesserad al att veta skälen till det onda, än huru det skulle kunna afbjelpas, eller förekommas, bar artikeln intet annat råd, än all af potäterna göra stärkelse, hvilket åter måste ske medelst lämplig mekanisk behandling: något, som den större delen af landtman torde få svart att utföra. i I fredags innehöll åDagligt ÅAllebandas en recension öfver den nya piece, som i förra veckan börjat gilvas på nya theatera i Stockholm, Ludvig XI af Casimir Delavigne. Man finner deraf, alt h:r Torslou lärer alldeles mästerligt hafva uppfattat och utfört bufvudrollen. Enskilte bref omlala äfven, under de högsta loford, den skicklige skadespelatens sätt att återgifva denna herrskar-karakter, för hvilken ingenting var heligt, under det han sjelf hycklade den yterligaste vördnad för pålvevälde och konungavärdighetens helgad. Under den bekanta signaturen Wilhelmina läser man äfven reminiscenser från h:r direktör Ahlstroms musikaliska soirge d. 24 Okt.; det lilla stycket andas en liflig sosterlandskänsla och är rätt lyckadt. Svenska Minerva tycker icke om att aÅftonbladet börjat att i minnet återkalla frågan om representations-reformen. Likväl följer hon samma taktik som den öfriga konservativa pressen, att icke litsa ogilla saken, utan endast — 2 141. 2A2 — D 1 22