Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1845, sida 1

tan till prydnad. Spekulativa theoretici må öfverenskomma om de bästa methoderna alt undertrycka slashandeln; men det nakna faktum; alt vara bemodanden till de afrikanska slafvarnes fördel blott halva tjenat att till en förfärlig höjd stegra deras elände och förorsaka en oerhörd förlust af menniskolif, skall icke bestridas af de bäst underrättade försvararne af de till slafhandelus undertryckande träffade ålgärderna, jag menar af personer, som känna saken al praktisk, på afrikanska kusten förvärfvad erfarenhet. Jag vill blott meddela ett par exempel af min egen erlarenhet. På den ort, som vi nu blockera, äro sammanfosta ungefär 5000 slafvar för l att exporteras, men svårigheterna all fortskaffa dem hafva blilvit så betydliga, att sedan i fjol blott få hafva kunnat afsändas. Lifsmedlen äro algangna och, efter hvad ryktet sormåler, tager man sin tillflykt till ohyggliga utvågar, för alt uppehalla slafvarnes lil. Bland annat, och detta är dock det minst upprörande, blifva de, like en skock svin, om moruarng utdrifne i skogarne, tör att plocka bär. Ä andra sidan äro slafhandlarne nödsakade att skyndsamt begagna hvarje, om än så liten, lägemet, och derutaf uppstå nya vedervärdigheter. (sta är bränningen på den oppna kusten så hi och svar, att det är omajligt för skeppsbåtarne ja, tillochmed för de infoddes kanoter, att ban: sia väg genom densamma; är så fallet och slaftandlaren maste utan uppskof intaga sin laddnint, så bindas de arma bråken vid tag och balas senom bränningen til de utanför densamma liggande oatarne. Män, qvinnor och barn blifva utan forskål sålunda behandlade, och det är icke tänkbart annat, än att de hoptals drunkna vid detta förtarande. Innan vi befattade oss med slashandelns undertryckande, var det icke förenligt med slafbandlarnes fördel, att på så sätt sätta neserns lif på spel, ty sorradet af varan och begäret efter densamma hollo jemna steg med bvarandra; priserna voro laga, och det var af stor vigt för slafbandlaren, att hela hans laddning blef väl bibenallen; förlusten af några få slafvar asladkom genast en väsendtlig minskning uti hans vinst. Nu deremot är vinsten redan da ofantlig plump, om blott få blifva vid lif. Nagra slafskepp, som efter allt utseende icke voro mycket större, än våra kustsarare, hafva blilvit lazne med bundratals slalvar om bord. Ilvad man med egna ögon ser, mäste man tro, men också skulle ingenting annat, än mina egna Ögon, kunnat bibringa mig ölvertygelde, att det ens var möjligt att inspärra så manga menni