UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 43 Oktober. En skarp polemik bar, med anledning af de sista tilldragelserna i Afrika, uppstått emellan franska och engelska tidningar. En del af engelska pressen har mycket ondgjorts deröfver, att man i Frankrike framkastadt vinkar om ett nytt krig emot Marocko, och derjemte, hvad än värre är, visat en jublande skadeglädje öfver den Fransmännen vid Djemma Gazaouet timade olyckan. Detta den engelska pressens beteende har i de franska tidningarne, J. des Debats icke ens undantagen, framkallat bittra svar och tillrättavisningar. Rörande tillfångatagandet af de 200 Fransmännen, bar man med sednare, den 6 Oktober från Algier afgången, lägenhet inhemtat, att dermed förhölle sig så, att garnisonen uti ett litet, med anfall af de upproriske botadt läger begärt undsättning af general Cavaignac, som, då ban icke kunde umbära några trupper, föll på det rådet, all ur sjukvagnarna uttaga de starkaste af konvalescenterne och, beledsagade af 60 ryttare, skicka dem till det hotade lägret. På vägen hade de blifvit omringade af en tiosalldigt öfverlägsen skara Araber och måste, då motstånd var omöjligt, sträcka gevär. ENGLAND. London den 44 Oktober. Orangist-logerna i Irland hafva redan förklarat sig för organiserande, och skola valt den bekante parlamentsledamolen, öfverste Verner, till sin stormästare. Man hade dock icke skridit till detta steg, utan alt förut inhemta en af Irlands förnämsta advokaters, herr Napiers, råd. Denne hade, såsom fullt lagligt, tillstyrkt sällskapets reorganisation, dock under tillrådande af vissa modifikationer uti dess förra stadgar. Tillika har herr Napier förklarat, att i lagen intet hinder förefunnes för fredsdomare alt medverka vid orangistlogernas reorganisation, en lära, emot hvilken ministeren, om ock blott i tvenne enskilta fall, uttalat sig genom tvenne sredsdomares afsättning, hvilka deltagit i orangist-moten. Ösningseskadern har återkommit till Plymouth, men skall om några dagar åter löpa ut till sjös igen. Sir Charles Rowley, som för icke länge sedan lemnade sin post som besålhafvande amiral i Portsmouth, bar aflidit, 75 är gammal. Den beryktade Pusyiten Newman har dessa dagar, jemte flera andra medlemmar af Oxfords akademi, offentligen öfvergått till katholska kyrkan. i På Cap herrskade i slutet af Juli åter stor gäsning bland Griquas-stammen på koloniens östra gräns. Boskapsstolder hade tagit så öfverhand, att man måst uppbada och till gränsen afskicka borgaremilisen i Grahamstown. NEAR ENE OA SENANTIKEN