DD 8 kommendant i Lalla Maghrnia och inlagt ny garnison i den vigtiga hamnplatsen Ghazaouat; han stod en dagsmarsch norr om Tlemecen emot stammen Traras till, beredd att afvisa hvarje angrepp. Iamorciere sjelf var ankommen till Oran med två bataljoner och hade i spetsen för 3 bataljoner ryckt fram emot Tlemecen, för att bevaka Abd-el-Kaders rörelser, under det Cavaignac bevakade Tasfna. General Corte stod. uppställd vänster om vägen till Tlemecen; på samma väg stodo 4000 infödde ryttare såsom förtruppar, under beföl af öfverste Vallin ksterhazy. General Bourjolly, förstärkt med tvenne i Mostagenem utskeppade resimenser, låg lägrad vid Mina. På aftonen den 50 Sept. fick man i hans läger se en skara med byte belastade Beduiner rida förbi. Straxt utdrog emot dem Kalisen Sidi-el-Aribi med sina ryttare, understödd af 200 Iranska cavalleris ter och något sotfolk, och upphann dem snart, emedan deras hästar voro uttröttade. Det var den fruktade höfdingen Bou-Maza, som plundrat den Frankrike underdåniga stammen buahrs. Hans bela trupp blef förskingrad och förlorade icke allenast det tagna bytet utan ock 400 egna hästar med deras packningar. Bourjollys kolonn stödde sig på de af Saiot-Arnould, kommendanten i Orleansville, anförde trupper. Enligt en notis skulle denna sistnämnde i eld och lågor hasva qvast stammen Flittahs uppror. General Reveu, som kommenderar i Milianah, tågade längs Scheliff nedät kusten för att bevaka Qvaranseris. Sidi-el-Arribi, Abd-el-Kaders dödsfiende, hade, efter sin ofvannämnde bedrift, blifvit skickad till nedra loppet af floden Mina och stod der med 600 ryttare. I Mascara stod slutligen öfverste Gery, som tillbakaslagit den honom angripande fienden. Alla Lamorcicres dispositioner gingo ut på att! concentrera Fransmännens stridskrafter emot Abd-el-Kader. Underdivisionerna Medea, Miliana och östra och norra delarne af underdivisionen Orleansville, samt hela östern och Constantineh voro, enligt Ålgiriska monitören, ännu fullkomligt lugna. Ett par tidningar i Toulon berätta att vid ångbåten oCerbreso algång från Algier den 5 derstädes cirkulerat ett rykte, att 200 Fransmän, omringade af Kabyler, sträckt gevär, en bittills oerhörd händelse. Hettan i Algerien hade emellan den 23 och 28 Sept. varil så stark, alt trenne soldater al densamma blifvit qvåsda. Den 24 Sept. hade man i Ålgier 33, i Blida 48 och i Niliana 50 graders värme. Sirokkovinden blåste. Ministeren har latit anställa husvisitationer hos flera i Paris boende Toskanare. Guizot bar i förtroliga skrilvelser anbefallt alla franska sändebud i Tyskland, att i sina berättelser hälla sig endast till politiken och strängt afhälla sig från alla anmärkningar öfver de religiösa frägorna. SÖDRA AMERIKA. Enligt från flera håll bekräftade notiser hafva nu ändtligen England och Frankrike på fullt allvar intervenerat i krigetemellan Buenos Ayres och Montevideo. be sista underråttelserna äro incängna öfver Brasilien och daterade Montevideo d. 7 Aug. samt bekräfta de notiser, som redan förut ingått. Herr Ousely och baron Dessaudis landade d. 2 Ang. i Montevideo och tillställde radan d. 4 utrikes ministern derstädes, herr Santrago Vasquez, en not öfver ändamålet af deras beskickning med begäran att ossentligöra densamma, så att den på visst sätt kan betraktas som Englands och Frankrikes manifest. Ändamålet med deras beskickning säges derutinnan vara att upprätthålla Urasguays fullkomliga oalhängighet, som nu är hotad af regeringen i Buenos Ayres, bvars truppar och eskader derföre måste bortskaffas ur republikens område, och på slutet heter det, att Englands och Frankrikes endaste ögonmärke är partiernas försoning. — Efter ofsentljggorandet af denna not bemäktigade sig de förenade engelska och franska eskadrärne argenlinska blockadeskadern, och dess besälhafvare, amiral Brown, bragltes med sitt manskap ombord på ett franskt och ett engelskt ångfartyg. Iillika landsaltes 435 3 4600 franska marinsoldater till stadens skydd emot Orhe Ach a Oh