— — J———— MMMM —— Några ord om de religiösa rörelserna på Katholieismens oOamråde.) I sitt eget sköte, i det innersta af sitt väsende, bär katholicismen fröet till sin egen förstöring. Allt mer och mer utvecklar detta frö fiendtliza, katholicismens bestånd hotande elementer. Den vidunderliga kroppen är dock alltför: mästerligt organiserad, för att det icke skulle behöfvas århundraden, innan de i monstrets innandome bundna fiendtliga krafter, påverkade af yure potenser, kunna srigora och utveckla sig till en eruption. Hvar och en sådan ger hopp om, att den gigantiska kolossens kraft skall sorsvagas, och alt, när en gång alla dess sordersliga lavastrommar blifvit uttomde, skall dess ihåliga krater med brak störta tillsammans, och dess rum icke mera blifva funnet på jorden. ar jord är den kommen och till jord skall den ater varda.n De yttre omständigheter, som isvnnerhet besruktamle verkade på det i katholicismens eget sköte liggan le olveksbringande fröet och derigenom frawkallade det sednaste utbrottet, voro tre: nemligen tvisten rörande de blandade åktenskapen, ilermesianismen och dess fördömande, samt expositionen af aden heliga rocken i Trier.n Stridizheterna rörande de blandade äktenskapen hasva, som man vet, snarare genom maktspråk, än medelst vänlig osverenskommelse, blilvit af den preussiska Regeringen dämpade och braste i glömska. I öfverensståmmelse med pasven Pius den 8:des apostoliska sändebref af den 235 Mus 4830, göres från den katholska sidan ännu alltid, di fråga uppstår om blandade äktenskap, anspråk på, att barnen skola uppfostras i den katholska religionen. Erhälles från vederborande kontrahenters sida icke något bestämdt löfte härom, så föregår ingen kyrklig vigsel, utan den äktenskapliga föreningsakten införes blott, säsom en annan borgerlig öfverenskommelse, uti den andeliges närvaro i ett protokoll, och makar, som på detta sätt blifvit sammanparade, blilva sedermera esomostast blottställde för det katholska hlereciets stämplingar och chikaner. — Hvad llermesianismen beträffar, så blef denna, eller den af professorn i Bonn, Georg Hermes (född 47753) förkunnade lära (hvars grundsats, i korthet uttryckt, är, att den romersk-katholska läa (g—U:Fg— ) I sammandrag efter en korrespondensartikel till det i Christiania utkommande Morgenbladet. RR Öm AA ZI—-a — f