Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1845, sida 2

deruti onchligen största skulden. kesormens kämpar höjde nu sin fon, emedan de måste höja den, för att få den hörde. Den religösa utvecklingen emot mensklighetens högsta mål, går alltid före den politiska. Likaså visst är det, alt den sednare aldrig uteblifver hos ett folk, der den förra en gång satt ett kraftigt insteg. Al christemdomens hufvudläror ligga till rund för resormernas bufvudläröt i alla de sociala och juridiska frågor, som blifvet bragta å bane är icke svårt att se. IIVad i så mänga århundraden höll emot christendomens verkan på: samhåällstillstandets högre förbåttring, var det inbrott på Christendomen sjell, som Iledendomen gjort, och hvarigenom denna, rustad och hlädd i ny drägt, inträngt på det christnas eget område till bortblandning och försämring deraf, till fördunhlande af dess egentliga, stora läror (kärleken till Gud och Medmenniskan), och tll införande af gamla hedniska kast-föreställningar, i grunden lomma mysterier. Lögner af alla slag voro nödvändisa för att upprätta och vidmakthalla några visses (i synnerhet Prestoch Adelsklassernas) orimliga, skadliga och orättvisa makt öfver de andre i staten. Denna stora och betydelselulla inhråktuing af förklädd hedendom pa det christna Området, utgöres af allt kvad vi med ett gemensamt namn kalla katholicism. llistorien visar huru denna uppkommit, och huru den lyckats uppbygga en ny hedendom midt i christenheten, genom att läna christna, beliga och vackra namn åt sina menniskovidriga, sanningsstridiga inrättningar. Härigenom bindrades samhället lika mycket i sin utveckling mot sitt verklisa mil, som religionen missleddes. När derlore med Luther den religiosa resormationen lyckligen genomdrels sor Europas norra och vestra länder, så utgjorde detta ett uppslag till politiska reformer lika mycket som till religiösa. Tyskland, der den andliga förbättringen först genomkämpades, vann dock, åtminstone till en början, föga af dess frukter för sina samhållens sorkofran. Reformatorerne sjellve, upptagne nästan uteslutande af dogmbegreppens utredande, adagalade föga sinne for solksriheten. De strider, som för dennes räkning uppkommo i Schwaben och Westfalen nästan samtidigt med lutheråomen, saknade derföre ledare af bättre slag, antogo sormen af vildsinta upptåäg, väckte oro och fasa. Folksriheten rönte af detta skäl stort motstand i Tyskland. nondekrigel och de säkallade Nivellörernes försök brännmärktes allmänna tänkesättet sisom uppror. Grundidcerne for denna revolution, flyktande från Tyskland, öfvergingo till Nederländerne och blefvo der lyckligare de stiltade eu republik, som trotsade sjelfva Filip II:s mala. De ölvergingo äfven till Skottland, grundlade Puritanernes och Independenternes organismer, verkade oberäkneligt till Storbrittanniens sociala utveckling under och ester Cromwell, samt, slutligen emigrerande till Amerika, sadde sröen till en verldsstat. Men i Tyskland sjels, dessa idcers vagga, stod det i politiskt alseende nästan stilla. Den store hejsarmakten, som utom Österrike tillika sorenade Spanien och en god del af lalien under sin spira, bade alldeles för mycket katholskt i sill intresse, för att vilja öfvergitva detta. Den rufvade öfver Tyskland med hbela sin kolossala tyngd. Tyskland kunde icke sjelf frigora sig härifrån. Blott genom Frankrikes och Sveriges biträde förmådde, bundrade är efter relorma de och gäckade henne, vred sig af smärta och harn,