CTILEELLKLES NYHETER. FRANKRIHE. Paris den 40 Oct. Kriget i Algerien sysselsälter nästan uteslutande allmänna uppmärksamheten. Man tror att ett nytt krig med Marocko står för dörren, samt att Bugeaud derföre utgår med så stor förstärkning (12000 man) till Algier. Det blefve då fråga om att reparera felen uti traktaten i Lalla Magbrnia. Marskalk Bugeaud ärnade den 40 Oct. inskeppa sig i Marseille till Algier. Mlonitoren innebåller en mängd officiella berältelser om de sista blodiga händelserna i algerien. Den första berättelsen är af general BourJolly och bekräftar, alt en högre officer, osverste Berthier, stupat. Araberna voro talrika och angrepo Fransmännen med en på sednare tiden sällspord djerfhet. General Cavaignac skrifver från Tlemecen, att han bar 3 döda och 47 sårade (?); Araberne hade under trenne dagars tid visat en ovanlig stridslust. General Lamorciere afgilver en berättelse om förstörelsen af öfverste Montagnacs korps. benna berättelse, som öfverensstämmer i sina hufvudsakligaste delar med de redan kända notiserna, slutar med en rapport, att fienden öfvergifvit trakten. af Djemma Gazaouet samt att man icke hade någonting att befara för denna post. Abdel-Kader var hos stammen Traras; der hade man slagits i 4 dygn, och franska trupperna bade marscherat emot Tlemecen. Lamorciere säger i sin berättelse: alag är icke af den tankan, att de två kolonnerne från Mostagenem och Orleansville kunna allena göra slut på upproret bland stammarne Flittahs, Beni Ouraghis och Quaransseris, under det händelserna i vestern sannolikt nödsaka mig att föra min från Algier medhalda infanterireserv emot Abd-el Kader. Det kommer framför allt an deruppa, att förhindra en förening emellan de från vestern kommande stridskrafterna och de upproriske i östern. General Cavaignac bade icke sina trupper tillsammans, då katastrofen med Montagnac inträffade ; jag befarar, att han mött några svårigheter vid sammandragandet af siva detachementer, och jag upprepar att det är sannolikt, alt jag kommer att vånda mig åt detta hall.a Man berättar att öfverste Montagnac, som haft ett kommando vid stillandet af upploppet i Maj 18539, på en kort tid efter nämnde upplopp bållen mönstringafslagit hederslegionens kors, som konungen sjelf ville fästa på hans bröst. abet är konungen, som gilver er dete, sade Ludvig Philip; enå så visar Montagnac konungen tillbakad, skall hans svar hafva varit. Uppkallad till krigsministern skall Montagnac förklarat, att han blott kunde bära emot fienden och icke i borgarkrig vunna ordnar. Hertigen af Aumale lär enträget anhålla att få deltaga i Algeriska kriget. Mehemet Ali bar erhallit hederslegionens storkors, och lbrabim Pascha bar blilvit inbjuden lill Paris, der ett kongligt palats för hans råkning blifvit satt i ordning. Drottning Marie Christine väntas i vinter på några månaders besök i Paris. Från sjoministern har utgått order om ett skyndsamt utrustande af en eskader för vestafrikanska stationen. Den 4 Dec. skola alla skeppen vara samlade i Cadix. Från Algier förmäles, att derstådes den 28 Sept. begrofs med militärisk honnor en artil2 . na MUnNnAÄAaArcAfann Allgon ss na