mlALNEaLå fa :: hBAHCUHR, betraktad från Tysk ståndpunkt.) III. Sedan förf. betraktat skandinavismen, i förhållande till Ryssland, till Tyskland goch den tyska delen al den danska monarkien, öfvergar sarl. i A. MZ. slutligen till att kasta en. blick pa dess forhatlande till de tre särskilda nordiska nationerna sålunda. allvad som först och främst bor bematkas, är, att det lögre folket och den stora massan ännu äro så godt som alldeles främmande för hela saken. Idåen om det unga Skandinavien bar usgett från universiteterna och hvilar ännu huFudeakligen i deras krets, som tillhöra universise Slifvet. Den år uppkommen och närd usal älornikfens histaria och tron på framtidens; den vexer af det knappt vaknade medvelandet derom, att också de tre skandinaviska rikena halva en Stallnina att intaga i verldsforbållandeun, och af driften, act jemväl i dem spela en rolj i s-tianinzar, som äro de tre rikena pestämda, mot östern och mot sodern; den upprätthalles al nadvän sigheten ant giva solkens lif enhet, på det att det ej ina så alldeles sorloradt i ledelal. gen. boertore btafva ekentligzen hittills blott de del deri, hvilen antingen ännu lefva i studentdagatuas skona drommar, eller också stå höut nos, for att i det torflutna bereda det tillkommande. Denna krets år jemsorelsevis visserligen liten: men icke dess misdre säkert mäktig. Den star i tolrliivets spets och det, som den tänker och hänver, bar ej, ännu seu dagsljuset. Men visst är det, att detta skall och bor ske, och med fullt skål bar derfore en af talarne, vid den nordiska studentiesten, tillropat sina gästvanner: aVi åro unga; men om juo ar skola vi vara oamla! Bevaren derlore och vården de ideer, som vi utsi; ty de skola bringa frukter åt våra barn. Hoppas och arbetas ty framtiden hörer oss :tUIULU I osanning tyckes också universiteterna OTNOCULÄUUt kallade att vara de nya idcernas bärd och aft förbereda deras verkliggorande; och knappt 2:s det ett mera talande bevis på deras betydelse, än denna pi dem hyilande och blott med dem Ssegerrika skandlinaviska rörelse. Detta hafva också dessa från hogskolan knappt färdiga unge män val förstått, och mer än ett lefve bragtes unikäersiteterna och boppet, att snart de studerande, liksom i Tyskland, måtte vandra från universitet till universitet, för att, förenade i vetenshapligbet, en gang kunna forenas i handling. Matte detta hopp ej bedragas! Måtte vi 3 Forts. fr. N:o 235.