Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 oktober 1845, sida 1

hon hade då utscende af att vara 20 år; och besat? en i sill slag aldeles egen skönhet: hon var DIOH d med svarta ögon, hennes drag buro en aldeles egen prägel af originalitet; och hon förenade kontraster och egenheter med den mottaglighet för intryck; som är hennes kön egen: tiemtes karakter liknade ej hennes fars. Hon bade ettgodt hjerta; men klokhet hade blott i ringa mån fallit på hennes lott; hon var srimodig, ja nästa 4 ända till obetänksamhet; var lättrord och lät leda sig af sin medfödda lakt och sma känslor; som för det mesta voro högsinta och ädla: Hennes oafhängiga ställning och förmögenhet; de beständiga loftalen öfver Hennes skönhet och hennes fars ömhet hade vant henne vid alt ständigt så sin vilja fram, ett privilegium, som hon dock aldrig missbrukade, men som skulle fördubbla hennes lils, eller snarare hennes fångenskaps lidanden: För osfrigt herrskade der, genom hertiginnans föreskrifter och exempel, både anständighet och en fin ton vid hofvyet i zelle, hvarest denna sköna Gvinna blet uppfostrad. Det kunde man deremot icke säga om det biskopliga palatset i Osnabröäck; som var deladt i två partier: det ena, med biskopens gemal, Sophia, till mönster, sysselsatte sig liksom hon med vetenskapliga arbeten och theologiska undersökningar, — hennes största törnöjelse var. enligt en historieskrifvares intyg, att få en protestant och eu katholik i håret på hvarandra, för att upphetsa dem och göra narr af dem begge; å andra sidam stimde man instrumenter, hundkoppel vände tillbaka lrån jagten, hästar paraderade och gnäggade, kort sagdt, allt antydde en uti sin trånga borg innesluten länsbaron från medeltiden. Ernast August var vid 350 års alder en ganska korpulent herre, den der i rikt mått hade sina egenheter. ,XOm morgonen tog ham,, enligt en af hans Samtidas vittnesbörd, ssitt brostharnesk på för att mönstra sina truppar, och kom hem tillbaka för all öfvervara repetitionen af en opera, en timma sysselsatte han sig med guldmakare, som