gare icke lyckats å tullkongressen i Carlsruhe förmå de tyska regeringarne till antagande af sina trångbröstade åsigter. RYSSLAND och POLEN. Polska gränsen d. 24 Sept. Citadellet i Warschau, som för en tid sedan var temligen tomt på politiska fångar, i det betydliga transporter af sådana blifvit afskickade, dels till Siberien, dels till Kaukasus, har nu åter fått sina sängelser fyllda. Ryska myndigheterna ha lyckats, att genom uppvädrandet af en ny sammansvärjning, på hvars tillvaro dock ingen tror, öfvertyga kejsaren om sitt nit och sin vaksamhet. 47 unga, såkallade politiska förbrytare affärdades belt nyligen dels till Kaukasus dels till Zamosk. Desse vore dock de, som befunnits minst skylde; ännu afbida 53 sin dom, som sannolikt blifver förpassning till Siberien.Ingenting, skrifver en vän till dessa olyckliga, kan jemföras med den bjertskärande anblicken af de dömde, med sina af fängelseluften och usel medfart bleknade ansigten och aftärda gestalter. Likväl räck te de med ett visst på undergifvenhet för sitt öde grundadt mod och en krampaktig munterbet, för sista gången de sina handen till afsked och tröstade dem med förhoppningar, som for längesedan voro slocknade bos dem sjelsve, allt nuder mödrars och systrars suckar och tårar och den, nåstan ännu mera skakande stumma sortvislan hos fäderna, som med bittra förebraelser rigtade ögonen till himmeln, liksom ville de säga, att derstädes ingen rättvisa mera vore till sinnandes. Man mäste i sjelfva verket besitta en fast tro på Gud och ett stort förtroende på en bättre framtid, för att icke vid en sådan anblick blilva vacklande. — kommendanten å Citadellet och chefen för hemliga polisen äro så hatade, att gemene man vid deras möte göra en bön och slå korstecknet, liksom om de säge Lucifer och all helfvetets bär framför sig. ITALIEN. Insurrektionen i Rimini har, enligt hvad man af de många till en del olika berättelserna derom kan sluta sig till, blifvit tillställd af ett parti missnöjde, som under anförande af en viss Ribotti afseglat från Malta, smugit sig i laud vid Rimini och hållit sig dolda i grannskapet af denna stad, tills dagen då insurrektionen utbrot. Denna dag, den 23 Sept., gafs ett bollspel. Insurgenterna begagnade detta tillsälle att pussa ihop militären och folket. Sedan blandade de sig sjelfve i striden, som slutades så, att staden föll i deras häuder och att de besatte regeringens byggnader och bemäktigade sig de allmänna kassorna. beras chef Ribotti lät derpå den trefärgade fanan svaja från tornen och utfärdade en proklamation till Romagnas invånare, uli hvilken försäkras, att Österrike icke denua gången skulle intervenera. Regeringen lät imellertid, efter inbemtad kunskap om hvad som förefallit, trupper från alla håll rycka mot Rimini, som då den 26 på aftonen utrymdes af Insurgenterna. besse sökte dels sin räddning i några siskarbåtar på öppna sjön, dels att undkomma till bergen och dermed var denna insurrektion slutad. Den har imellertid gilvit anledning till de besynnerligaste rykten. Så har t. ex., troligtvis med anledning af Ribottis ofvannämnda proklamation, utspridts att insurgenterne varit sinnade att underkasta sig Osterrikes välde. Uuderrättelsen om oroligheterna i Ravenna