——— — — —— —————— — Sophia EDOTOtHea af IIannover.) (Efter Philarete Charles.) Då hersig Georg blef allt mera intagen i fröken OlbDreuse, kom han i stort bryderi emellan sin kärlek och sin förbindelse, enär han hvarken kunde tillfredsställa den förra eller hålla den sednareFröken Olbrevse emotstod hans böner; hon ville icke höra talas om alt vigas på venstra sidan eller om tyska seder, och vidblef i sin stolta fattigdom all vägra hertigens anbud, hvarigenom hon uppväckte ett lisligt och vältörtjent interesse: Emellertid cog den äldste at de 3 bröderna. lerlig Georg Wilhelm blef hertig af Zelle; och det biskopliga hovet fortfor i sitt slöseri och sin prakt. Der dref man åtlöje med hertig Georgs och froken Olbretses dygdiga kärlek, ja man tillät sig tillochmed i smyg små komedier, i hvilka man framställde hertig Georg tagande lektion af Eleonora i franska, under det han gjorde fåfänga försök alt meddela henne undervisning i kärleks I samma man, som hertig Georg blef intagen i fröken 0lbreusc, förslösade biskopen sina inkomster, så att desse begge elementer, som icke syntes stå i något sammanhang med hvarandra, på sistone kommo i ömsesidig beröring. Hertigen erbjöd pengar; och biskopen tog emot dem. Hertigen hade godt om mynt, sectan Signora Buccolini hade dragit sig tillbaka lilf Venedig med en pension; biskopen deremot hade ondt om styfvern, men behöfde den så val. Man betingade sig, att expeklansen på hannoverska länderna, som tillkom Diskopen, hans gemål och deras son Georg, icke skulle för dem gå förlorad, om ock den äldre brodren gifte Sig och fick arsvingar. De tyska råden lade hand vid verket; ett halft år efteråt hade man hopsmort några dokumenter, i följd at hvilka hertig Geo gs barn ——