Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1845, sida 1

0 scghrtfkfkft,ttttt:rik:::— — — A— AA — — ————— och att man vet det och det, fast man icke begriper deto. — Nåväl l men så sägen mig åtminstone, hvaruti månens inflytande, , enligt eder mening, egentligen består? — dÅhl deruti, att ban, som sagdt är, verkar en väderlckssörändring. o — Men hvad menen J dermed? — Jo, med nyeller fullmåne skall i väderleken inträffa en förändring, sålunda, att om man dagarne förut baft klar luft och stark värme, så komma nu dagar, under hvilka regnet blir förherrskande. Den, som är sorsigtig, talar blott om en sådan sörändring i allmänhet, utan att tillskrisva de särskilta phaserna olika verkningar, d. v. s. antingen köld eller värme, regn eller klart väder: Visserligen kunde och ville icke det behof, som fostrat fördomen, åtnöjas med en sådan obestämdhbet. Då uppstodo en mängd systemer, af bvilka intet enda ösfverensstlämmer, hvarken med de öfriga, eller med erfarenheten. Väntar den engelske jägaren regn, eller solsken, alltefter som fullmånen inträffar på förmiddagen eller eltermiddagen, så förklarar den wörtembergiske presten, att väderlekens beskaffenhet beror af den konstellation, uti hvilken månen befinner sig, så att t. ex. en nymåne uti oxens tecken medför regn. Att fördomens astrologiska ursprung häraf är tydligt, måste tillochmed mina mest måntroende läsare tillstå, äfvensom att man kan öfverlemna dessa systemer till deras egen vederläggning. 9 Man väntar en ny våderleksperiod till följd af månens inflytande. Huru lång är denna period? Huruledes skall man åtskilja verkningarne af de fyra hufvudphaserna? Och vid hvilken tidpunkt inträffar hvarderas afgörande, epok-bestämmande verkan? vid hvarje bestämdt svar på dessa frågor går det likasom förut. Den ene säger, att det beror icke så mycket af de s. k. qvarteren; det är isynnerhet vid ny-och lullmane, då också förmorkelser inträffa; som det ögonblick!iga inflytandet är betydligt (månne det icke derföre blir tö vid den eller den månförmörkelsen?); den andre åter kommer med ett latinskt ordspråk: då u ar t a, quinta q u a li s, tota luna taliso, hvilket just är förtjent af all väder och vind böra rätta sig derefter. Ålven dessa systemer vilje vi öfverlemna åt ömsesidig vederläggning. Men svaren på frågorna! Då så många såkallade månskisten förflyta utan väderleksförändring, och flera omvexlingar i väderleken inträlla emellan phastiderna, så måste den måntroende slutligen sjelf medgifva, all månphasens inflytande mången gång måhända blott ger resultälet, ehuru den hvarje gång är för banden. Att tillskrifva bvarje phas en verkan så och så länge före, eller efter, dess början, hjelper icke eller, ty då skulle man hvarje dag kunna vänta en väderleksförändring, alldenstund månen hvarje dag häller på att öfvergå från en phas tullen annan. Det är just denna stora sanning, som bör undergråsva och slutligen tillintetgöra all tro på månens inflytande på väderleken. Dessutom kan, å andra sidan, am alet af de inslytelserika månskillena icke minskas genom dylika undslygter. (Forlslilles) TNSÄNDT.