Den i Throndhjem ukommande tidningen oNordlyseto meddelar soljande tilldragelse, hvilken vi, såsom ett bevis på, hvad menniskan sörmär ulharda, anse oss bora i svensk ofversättning reproducera: Bland passagerarne på det från Nordlanden sednast ankomna ängsartyget befann sig äfven en skeppskapten IIolck, som, efter hvad vi af hans egen wun hort, tillbragt et år, så fullt af mödor, bekymmer och besvärligheter, att väl få i värt land någonsin upplesvat något dylikt. Såsom befälhafvare på ett till hvalsisksangst utrustadt fartyg, tillhorande handlanden Åagard i Hammerfest, afseglade ban for omkring halstannat är sedan från nyssbemälte stad; men led totalt skeppsbrott 40 mil från Spetsbergen i Juli månad 4844. Imellertid räddade sig dock hela besättningen i skeppsbåten, forsedd med något proviant, tre gevär o. s. v. De sågo skeppet sjunka för deras ögon och öfverlemnade sig derefter åt Försynen, som äfven ofver det stormande ishbafvet sorde dem till Spetsbergen. Här började egentligen deras lidandens bistoria. Så länge sommaren ännu andades öfver de nakna,