Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1845, sida 1

Fiskaren i Noli ) (EFTER JULES DE SAINT-FELIX.) — Ni har således icke läst testamentet? För böf; 2 : Ä 9 : Å veln i våld, hvad tänker då vår notarie på? Hvad min anpart beträffar, är den icke öfver sig, men det gör ingenting, lefve testator! Gud fröjde hans själ! Han har icke glömt mig, den hedersgubben, och det är redan mycket. Men åpropos, — vändande sig till noölarien, — om vi nu bragte vära saker i oråning! Min kusin här tyckes hafva lika bradt som jag. — Brådl! — utropade herr Tratico. — Nå, mina herrar, huru stå våra affärer då? — Det är just hvad jag ville fråga er efter, min kära notarie, — sade riddaren. ltiuru stå våra afsårer? Ty tills dato har det gått erufligt långsamt med denna arssangelägenhel. För bofveln i våld! herr Yrasico, skynda på med saken litet! Kusinen här, derom är jag sörvissad, önskar lika så mycket som jag, alt erhålla sitt. En delning ar pengar går snart för sig. Jag vill ålaga mig att här på detta börd till i aston räkna upp 100.000 Fr. i silfver. Således, min förträmlige herr Trafico, inga omständigheter mer, jag ber er derom i imina medarlvingars namn, al hvilka kusin hör representerar en tredjedel. Låt oss lära känna huru fonderna stå, sedan sanna vi oss, dela och Gviltera; och en hvar tar lacksammeligen sin andel med sig. — Min själ, — tänkte jag vid mig sjelf, — detta tal behagar mig, det voro fullkomligt mina tankat och jag skulle icke hafva kunnat tala mera öppet med denne omständlige Trafico. Hvad honom beträffar, så hade han blifvit purpurröd vid Raviolis sista ord. Han ville Svara, men denne temnade honom icke tid dertill utan vände sig lill mig. — — ) Se N:O 228.