Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1845, sida 1

srågavarande sarsot nu hemsökte länderna. I belgien, der sjukdomen visat sig mer och mindre odeläggande, hyser man högst olika äsigter, rörande orsakerna till dess uppkomst. Professor Morren i Lättich förmenar grunden till densamma ligga i en slags svamp, som doktor Montaque kallar Botrytis devastatrix, och hvilken på en ytterst kort tid anställer de största forhärjningar på potatisfälten. b:r R. Vanayes har också kommit till det resultat, att enda örsaken lill denna epidemi är en slags svamp, som mycket hasligt angriper alla med potatisvexter (solaneer) planterade fält, och att sjukdomen är i hög grad smittsam. b:r hHarles i Brössel åter anser orsaken till potalis-sjukdomen icke böra sökas i bem. svamp, utan antar denne vara ett alster af sjeliva sarsoten. llan pästår sjukdomen vara en slags brand, som, till foljd af jordens ölverdrilfvet langvariga fuktighet, angriper polälerna utifrån och inat. Hans på denna asigt stödda behandlingsmethod skole vi något längre fram omsormåla. Professor Blume i Leyden anser sjukdomen härrora af en i polälisfrukten tillkommen samling af oförarbetade ämnen, och säger den vara en slags allmän vattensot. Orsaken till densauma ligger, enligt hans åsigt, endast och allenast i den våta och ostadiga väderleken, som öfverallt yttrar ett skadligt inflytande på vexten, när bildningen af mjölåmnet (amylum) i densamma eger rum, alldenstund denna mjölbildning stores genom en ansamling af osorarbetade safter från plantans alla delar. Han har ofta haft tillfälle att observera denna sarsot på ön Java, der den vanligtvis visar sig i de mera höglånda, sugtiga delarne af landet, hvaremot den nästan alls intet, eller ock blow högst obetydligt, angriper de poläter, som odlas på torr sandjord. Inträffade ett par vackra dagar, så kunde lätteligen de, som vexle på denna sednare jordmän, komma sig; hvaremot de, som vexte på fet och sugtig jord, knappast stodo att rädda. Han afrader från alt upptaga potåterna, innan de blifva mogna, dels emedan de, till följd af den : oförarbetade safter, de innehålla, lätt gå i förruttnelse, dels emedan de nästan icke innehålla något näringsämne och äro skadliga för helsan. Dessa så högst olika åsigter af sjukdomens natur hafva också gifvit anledning till högst olika förslag att behandla de al densamma angripna jordsrukterna. Varlez låter torka dem i en bakugn, som är upphittad till 64 —650 geaumur (829 Celsii) somliga hela, andra efter att