Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1845, sida 2

Rörande Englands närvarande ställning och framtida utsigter, hvad dess finanser, fabriker och handel vidkommer, finnas ganska interessanta notiser uti nedanstående berättelse, hemtad ur ett handelscirkulär, dateradt London d. 2 September. Den lyder som följer: Man besarade för nagra veckor sedan, alt landets financiella förhållanden måtte lida någon rubbning genom en felslagen skörd, i det stor export af guld och silfver till östra Europa och andra spanmal producerande länder skulle medföra en inskränkning af sedelutsläppningen och en betydlig stegring af penningevärdet. Dessa farhågor hafva betydligt minskats, ehuru man ännu icke kan säga dem bafva upphört, ty, fastän skörden på de sednaste 40 dagarne varit gynnad af, en temligen tjenlig väderlek, så är dock grödan blott till hälsten bergad, och till alla ersarna natursorskares största förvåning hörja potäterna, som i år lofvade att blisva särdeles ymniga, alt ruttna i jorden, så att de bärligaste ulsigler, som ännu voro rädande för 40 dagar sedan, nu hålla på att förintas. Sådana exempel äro till stor mängd för handen i sydliga delen af landet. Denna jordfrukts rutnande är en följd af den tidigare ihållande regniga väderleken, Som icke afbröts af tillräckliga mellanskof af solsken. Hvelet boppas man dock i är skall gilva så mycket, att det, med inbegrepp af hvad som återstår af 1844 års skörd, skall förslå för ett år. Våra spanmålsmarknader äro derföre imellertid tryckta och spekulationer på högre priser gifva sig icke mera tillkänna. Förhållandena emellan Förenta Staterna och Mexiko börja att antaga ett botande utseende. Det är icke sannolikt, att de förnämsta staterna i Europa skulle kunna förblilva overksamme å