Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1845, sida 1

— ——————— — —— fsörman år 1855 (om vi rätt erinre oss) en tvist om fördelningen af vissa sportler uppstod, och ätt denna tvist af Kongl. generaltullstyrelsen afgjordes till den förres fördel, på så säll nemligen; att ban under sin tjenstetid skulle få bebålla de omtvistade sportlerna, hvarefter de skulle tillfalla motparten — känner man; såge vi, allt detta; så känner man älven askåleno; på grund af hvilka sörmannen så snart som möjligt skulle söka att blifva sin medtäflare om förtjensten qvitt, hvilket icke hade lyckats under den råttsinnige tulldistriktebesen, numera statsrådet, O. J. Fåhrei lid, men som var så mycket lättare alt få verkställdt Under auspicierna af en person; som i allt blott följde sind egna nycker, och som af tullväsendet, tullkammare-personalen och tjensteförbålländena kände ungefär lika mycket som af syro-chaldaishan;, eller af kallerspråket: . ö Hvad den af oss omförmålta balansen i konsiskationskassan beträffar; så anser IIr N: uden vara mera att tillskrilva uppbördsmannens närmaste kontrollant, än chesen.9 — Huru i Guds namn kan man företaga sig att skrifva öfver och i ett ämne, på hvilket man visar sig hafva så litet reda, som Hr N.? Hvem är väl; vid härv. lullkammare, konliskalions-inspekiorens och tullkassorens inärmasle kontrollanto, om ej just — lulldistriktchefen; ban må nu vara ordinarie, els ler tillförordnad ? Ilvem inventerar väl de under nyssbem. tjenstemans värd ställda sullmedlen, om ej just denne chef? Hvem är då; snärare än han, i tillsälle att upptäcka; om i kassan är balans eller icke? — Har nu, såsom verkligen är sorhallandet, kovfiskationsinspektoren och tullkassören ingen närmare kontrollant, än distriktchelen; så måste det väl äfven tillskrisvas dennes uraktlätenhet att uppfylla sin tjenstepligt, om i konfiskationskassan tid efter annan uppstär en balans till ett belopp af mellan 44 och 15,000 riksdaler. Vi få vål se; om ej vederbörande advokatsiskal, som uti ifrågavarande balansmål kommer att bevaka kronans rätt, är af samma tanka som vi; och om det icke blir llr f. tulldistriktebefen, som varder ålagd att ersätta den brist, som i konsiskatlonskassan kommer alt föresinnas. Med den af Hr N. anförda s. k. äåstora tullbalanseno bar den ifrågavarande ingenting jemforligt. Kongl: central-tulldistriklet har icke någon annan distrikichef, än generallulldirektören; men han kunde på intet sätt betraklas såsom Finårs kontrollanti. Närmaste kontrollanter voro HHrr Billbergh, Valerius och Winroth, och de hafva äfven blifvit dömde att ersätta staten dess genom binrs balans gjorda förläst, så vida icke vid en kommande riksdag nåd för gå för rätt; på så sätt, att Konung och Ständer medgilva, att den bem. Herrar till erläggande ådömda ersätiningssumman får i statsräkenskaperna afskrilvas-. (Fortsättes.) ALLLLALLALAAAAEAB3 rr VT ns