Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1845, sida 2

— —— —— — — —— försök misslyckades, emedan för det första menniskorna, till följe af naturens beundransvärda lagar, j sådana länder föröbka sig ganska långsamit, för det andra, emedan set i Siberien alltid fattades och än i dag fattas qvimor. På 10 förvisade kommer knappt en qvinna, och af sådana qvinnor kunna knappt hälften lefva i ältenskap. Härtill kommer äfven, att de gamle kolonisterna blott högst ogerna bortgifta sina döttrar tll unga deporterade, emedan dessa efter den långa besvärliga resan öfverlemna sig åt en fullkomlig overksamhet, eler försjunka i sådana utsväfningar, all de antingen falla i ett fullkomligt förakt, eller bekomma fasansvärda sjukdomar. Re-sultatet af detta sakernas tillstånd är, att Siberiens befolkning alltid blifrer stående på samma punkt, och följaktligen att, det syftemål, som Czarerna hade för ögonen, då sle införde förvisning i ställe för dödsstraffet, helt och hållet förselas. pen ryska lagen bessämmer så noga som m iligt de förbrytelser, som bestraffas med deportation till Siberien; ja den har till och med bland de förvisade åtskiljt vissa klasser, af hvilka hvar och en är underkastad en olika behandling. Den bestimmer, alt de egentiga förbrytarne skola, innan de atskickas, brändmärkas i ansigtet med ett glödande jern och erhålla knut. Moskau är de olyckligas samlingsplats, hvilka äro dömde till förvisning. Efter några dagars förvar uti ett central-fängelse, rakar man halfva hufvudet på dem, gilver dem en brokig fångtröja att taga på sig, smider dem kedjor om fötterna och sätter dem se an på oppna fordon, uti hvilka de, midt genom snöen, öfver uppsvällda floder och på botsenlösa vägar forslas till de öknar, der de hafva alt försona en förbrytelse, som de verkligen äro skyldige till, eller som man orättvist påbördar dem. . (Forlsättes.)