Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1845, sida 1

gen i regn, snö eller hagel. Under sommaren bränner solen glödhet och lemnar nl aldrig horizonten, så att man om midnattl kan läsa med största beqvämlighet. Detta är i visst fhått efr ersättning för den skymning, som oafbrutet råder en del af vintern. I nejderna kring Tobolok får man se några sädesfäll; men ingenstädes varsnar man ctt fruktträd. Guvernören hade på den tid, då Kotzebue lefde förvisad i Tobolsk, å det, hans Trädg ård omgifvande trädplank låtit måla några sådana. De nästan helt och hållet ödeliggande fälten erbjuda för ögat ingenling annat, än den be dröfliga anblicken af några här och der spridda surugrupper af enformigt och dystert utseende. Tid efter annan möter inan några olyckliga varelser; som söka björkar; för alt förmedelst en inskärning i desamma komma åt deras saft. Ingen enda curopeisk frukt ser man der, undantagandes vinbär, som vexa vildt, och ett slags hallon. År grönsaker träffar man blott fällikor, nägra sorter salat och ett slags grönkål. Sålunda skulle landskapet, sommar som vinter, förete en lika sorglig anblick, derest dessa slätter icke frambragte gräs i lversia d, och man icke de få vackra dagar, som himmaln förunnar defta land, såge talrika hhjördar beta på de vida ängarne. Siberiens köld har mifvit ett ordspråk. For att bevisa, alt detta icke skedde utan skäl, vilje vi här anföra några märkvärdiga fakta. Vi hafva förut sagt, all Reaumurs thermometer faller i Tobolsk ända till under fyrtionde graden. Detta har redan något all betyda; dock betrakta Å några andra trakter uti det asialiska Ryssland, finna vi, alt uti Årganskoi tinar marken aldrig app mer, än 3 fot djupt, och dock ligger denna stad blott under 50 gr. 53 m. nordlig Förcad! Uli Jeniscisk, som nära på har samma geografisk a läge som lobolsk, är kölden förfärlig. Den lärde resanden G melin, som under December månad uppehöll sig uti denna stad, säger: