GÖTAERORG. ilerrar sabrikörer i Norrköping äro dock ett ganska eget folk. Till besordrande af sina sabriker, lata de förbjuda klädens införsel i Sverge, ehuru de hvarken kunna lefverera dem till den mängd, invanarne behöfva, elier till det pris och den godhet, som uilänningen; och så länge de ej genom mutlig tull sättas i töflan med honom, blir det ej heller annorlunda, och konsumenten far betala siolerna. När de deremot, såsom nu till Carl Johans staty, behöfva en fi konstnär, som bar hela verlden att tåsla med, sky de några riksdaler till den iuhemska konslens befordran, och beställa konstverhet heldre hos en utlänning, med risk att så den sämre, än åtminstone af Fogelberg. Väl är, att ej alla tänka så. Pris vare kungen och värt Götheborg!