Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1845, sida 2

——— —— En Irländare, som hörde en nanan, berömma hillarneys sjö för dess härliga echo, var genast tillreds med den anmärkningon: a Alt, det har ingenting att säga emot det echo, som fius i min fars trädgard, hemma i Galway; ty om jag säger till det — alluru mår ni, Paddy blake?v — så skall det svara, — Jag tackar, bra, Sir. o En fransk lärd skref ett bref till en sin vån: och bakom honom stod en nåäsvis passageraresom fitlade öfver hans axel på hvad han skrefDen lärde, som märkte deita, slutade brefvo! sålunda: 40m icke en nåsvis slyngel, som står bakom mig, såge hvad jag skref, s lres e jag måänga andra saker, som jag icke kan yppa utan för er ensam. 4 — Tittaren tog till ordet och sade: alag bedyrar, alt jag icke har löst eller sett en endaste rad af hvad ni bar skrifvit.n 4 En af Englands sednaste konungar fick på sin anmärkning til Riksmarskalken, att han icke lunnit sig ristigt belaten meda issa anordningar vid kröningen, till svars — abehagar ELlers Majeslät, så boppas jag det skall blitva bättre nästa gång. Landskapet Beaune i Frankrike är ryhtbart för sitt förträffiliga burgurdervin. En gång då Henvik IV reste genom silt konungarihe, stannade han här och undsägnades och firades på allt sätt al sina lopala undersiter. kungen berömde burgundervinet, som man serverade honom. — het var förträlsligt! det var beundransvärdt!o — Åh, Sirelo — utropade de enfaldiga Peounarne — etycker ni detta är så förträffligt? Vi hafva myckel finare burgunder. — allar ni det? Då han ni tåla vid att skatta för deto, svarade kungen, och lade derefter en dubbel skatt på Beaunes burgundervin.