Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1845, sida 2

2———————— Fersen. Jag glad: le mig i åt den tilltagande vreden och de allt nögre yttrade hotelserne, ty detta var som segerhymner för mitt hjerta och lofvadåe mig upprättelse för den mig tillfogade vanäran. Jag längtade att se hotelserno förvandlade i verklighet. Jag behöfde ej vänta länge derpå. Den märkliga tjugonde Juni tillstundade. På denna dag skulle, som ni torde veta, Prins Carl Augusts nu från skåne anlända lik, af Rkiksmarskalken Grefve Fersen samt under en högtidlig procession, ledsagas genom en delaf hutvudstaden till slottet. Just under denna högtidlighet skulle hotelserne gifva sig luft. Jag visste det med såkerhet. Dagen förut lät Hans Excellens tillkalla sin lifkusk och mig. Grefven befann sig i sin sängkammare och satt ännu i nalltrock, ty det var tidigt på morgonen. oHör på, min väno, sade Gre ven till lilkusken, ohar ni nyligen varit ute i stadene Icke sedan i går, Ers Excellens. o Hvad säger man om det titlämnade sorgtågel 27 vMan Säger — — —9 yNå, hvad säger man?p oJag vågar i sanning ej upprepa det.n ylng befaller. vkrs Excellens besaller. Jag lyder. Ers Excollens är allmänt hatad. Folket vill mörda Ers Excellens.) oLappriv, — svarade Grefve Fersen med dessa ord, hvilka sedermera blefvo så bekanta — olappri, den svenska pöbeln skäller, men den biter icke. yJag undanber mig all köra för Ers Excellenso, sade silkuskenNi vill icke köra för mig i morgon?) Nej, Ers Excellens, jag vill det icke, ty jag vet förut hvad som händer.b yIla, ha, halp skrattade Grefven, ojag skulle fruk