Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juli 1845, sida 2

Guizot uteslutande tagit i anspråk för Frankrike, ville Lord A. derosver iche inlata sig i någon undersökning, men aäFranhrike maste emellertid lita sig bebaga alt med England dela skyddsrätten öfver Syriens kristnec; och hvad Frankrikes tillärnade egna politik beträffade, så ansig Lorden ej Franhrike hafva för alsigt att i denna fråga, atminsfone hvad hufvudsaken, Libanons lugnande, vidkommer, alviha frön de andre stora inakternas politik. De engelska general-konsuln i Syrien gjorda lillvitelserna visade Lorden, under et och annat skarpt sidohugg mot franska aventerna, vara lika så obefogade som ogrundade. kagels ha politikens syste, yttrade Lorden til slut, var endast och allenast att, utan onödig inblandning i Syriens inre angelägenheter, tillförsäkra dess invanare, vare sig Druser eller Maroniter, ett oqvaldt alnjutande af de dem, enligt beståndande traklater, tillkommande fördelar. — Med denna sårhlaring förklarade sia motionären, Lord Beaumont, till alla delar nöjd, och bans andragande antous utan omröstnina. — Under samma sesston antogo de värde pårerna, bland andra, en Billförbjudande insamling för främmande lotterier. I Underhuset tog den 48 en längre diskussion sin början, rörande ett af kapten Berkeley stålldt andragande, att de soldater och sjömän, som blifvitl särade i chinesiska kriget umitte erhålla en vidare penningebeloning, då de hittills, oahtatdt så rika tillgångar funnos i de chinesiska kontributionerna, kantons brandskalt 0. s. v., blott behommit en spotistysver. Shalthammarkansleren bekämpade på ganska losa grunder andragandet, men vederlades af Sir Charles Napier, som med mycken ilver tog sig an denna motion. Det har förut blivit nämmdt, att engelska kriasskeppet Clalbote af sranska autoriteterna a Otaheiti blifvit förnekadt all ve nenskäp med land, och mast fortsätta ressn till Sandywichsöarae, men derom har, entiat hvad upplyst blivit i Underbuset, ännu ingenting ollicielt rapporterats ill Admiralitetet. ITRNNLRIKL. Paris den 18 Juli. Markis de ho:isLYF som geno-m sina interpellationer slera dasar fördröjt slutet af Pärshamnmtens sessioner, bragte den 17 tillntals så väl Pelissiers framfart i Dahra, som de i Ålgerien brukliaa barbariska militärstrafien. Delissiers illbragå, alt lata roha ihjal 800 araber i en grotta, togs öppet I försvar af krigsministera Soult, som ville gifva detta dad skenet al repressalier sor grymbeter, förut al samma araber utöfvade mot franska suldater, och slutligen gick i sin hetta derhän, alt yttra, det han sjelf i samma läge skulle gjort detsamma Hvad de barbariska militärstralsen beträffade, så förklarade Soult berättelserna om dem för öfverdrilna, men for oltigt voro de, i hans tanka, oundvikliga I hänseende till de egna sörhallanden, som egde rum i ÅlZerien, isynnerhet som der tjenade uentzuaislloner , emot hvilka en utomdentlig strang disciplin v var al nöden. venstra centren af deputerade kammaren har nu ock alldtit sitt manilest, som skall vara ett rigtigt lappverk utan all hallning, och derför icke heller slagit an på publiken. SPANIEN. Cataloniska oroligheternas stillande bekräftar sig. Båtta anledningen till desamma skall endast och allenast varit den, att befolkningen retals genom regeringens beslut att upphåfva det sor Catalonien undantagsvis bestaende privilegium att emot en årlig penning .eafgilt vara stitaget från konskription. Regeringen lär nu emellertid lyckats att genomdrilva sin assisl, och konskriptionen der blisvit införd. . TYSKLAND. Prinsen af Preussen, en af konservatismens grundpelare i Tyskland, bevisar sig vara konseqvent, i det han, med anledning al en till honom från handelskammaren i Crefeld adresserad alskrill af en inför thronen nedlagd petition om skyddstullars införande, förklarat sig hylla skyddstullsystemel. Erkehertig Fredrik af Österrike, samme prins, 1 ä ATlfHAF,FAYAM