Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1845, sida 1

KORRESPONDENS. Stockholm den 18:de Juli. Bland de många spörsmål, med hvilka de nu till sina hem lyckligen och väl anlände Riksdagsmännen troligen af hemmavarande srågvise kommiltenter bexäras, är säkerligen älven denna: a,ål men hvad gjorde ni då i näringsoch handels-frihets-frågan? Något måste ni väl i Guds namn hafva gjort i denna vigliga fråga, eburu vi nu under flere är, och således älven under den sistförflutna Riksdagen, aldrig sett ett ord härom i Stockholmstidningarne. Berätta: hvad gjorde ni? Vi hafva här bläddrat i Riksdagsbeslulet, men deri, till vår stora förvåning, rörande denna angelägenhet, funnit.... platt intet. Säg, säg, hvad gjorde ni?D — Hvad den tillfrågade Riksdagsmannen svarar bärpå, skulle vara rätt roligt alt vela. Hörde han till det tongifvande moderata partiet vid Riksdagen, är väl troligt alt han mumlar något om den byråkratiska dellerråtllisheten, eller den radikala halsstarrigheten, till ursäkt för denna frågas värdslösande vid Riksdagen. På det emedlertid den nyfikne — och hvem är ej nysiken i en sak af så omätligt vigt som denna? — må få reda på denna fråga, vill jag i korthet här framställa dess historik. Redan vid 4809 års Riksdag förekom denna fråga, och bland de ömsesidiga koncessioner, som siänden då medgålvo å sina privilegier, till förmån för det allmänna, finnes äfven stadgandet, aatt idkandet af all borgerlig näring, emot åtagande af deremot svarande borgerlig tunga, skall hplika en rällighet för alla medborgarcklasser.o Men detta vackra erkännande har tills dato ej blifvit annat, än en vacker fras. Vid 4847 års Riksdag förmåddes ändiligen Regeringen att taga någon band i I j om dennalräga hvadan på vanligt sätt en kommille nedsattes, hvilken på ovanligt sält, nemligen med skyndsamhet, afgaf ett förslag till nya Ilandelsoch Handtyerks-författningar, deraf dock enda följden blef, att Kongl. Maj:t utfärdade en allmän tillåtelse för fri och obehindraq handel med viklualier och landtmannaprodukter, hvilken dock, i följd af de åabildadeo borgerskapens visade eliberalitetpo, rönte det öde, att i städerna ganska godtyckligt tillämpas. Vid 1825 års Riksdag aflemnade Ständerna till Konungen ett omarbetadt förslag till KFörordning om Ilandtverheriernay, till 64Försattning om gerningsmäns antagande på landeto samt till allandelsordning. ?, Vid 1850 års Riksdag ingåsvo Borgershapernas Ombud till Kongl. Maj:t förslag till Handelsoch Handtverks-Ordningar, hvilka betydligen skiljde sig från de vid 4823 års Riksdag af de 5:no a EE TT a a än a enn