Article Image
TI -11. Å 0 nDallandet vat 100JALD!e:. Som det uppgass, på anmodan af en fr kaptenens nåra anslorvandt, blef jag uppdragen att yttra mig, om den behandling, Ur Kaptenen erfor, kunde vara god och rigtig, alldenstund ban under densamma och efter hvarje intagning, dag från dag blef sämre. Jag svarade hårpå shrifteligen, på det alt mitt svar matte kunna förvaras, at kapt. klrns läkare vore äldre ån jag, att ban saledes borde vara rikare på erfarenhet; hvadan jag icke tillåte mis att hlandra hans åtgärder. Men som det ej sällan hander, att 2:ue personer kunna om samma sak hafva olika åsigter, så bekände jag Öppet, alt om Kapt. hlöen vore min palieut, jag icke skolat behandla honom såsom skedt. Jag ombads då att egna Hr Kapt. kicen min ringa obetydtiza verksamhet. Denna leber hade gatt otver 30:de dyenet. Det uppgals for mia, att den sjuke vore till ytterlighet förtärd, utmärglad och kraftlös, läppar och. gom ofverdragne med en brunsvart orenlighet, ögonen glasige, lemmarne darrande och ryckande, hectisk anatisvett så ymnig och sorbärjande, att linne fyra gånger på natten mäste omhylas, smayrsel bade inställt sig, andedrägten var tung och sufsoca iv jemte hosta m. m. De omnamnde bresven från denna tid uppsilva, att lastan allt hopp nara nog var slocknadt, den sjuhe, lran den dag han borjade begagna de af mig anordnade medel, mer och mer repade sig och atervann slutligen sulllomlig helsa. Den liligastle tacksamhet egnades mig nu en kort ud. — Jag är langt ilran att tillegna mina ringa och obetydliga bemodanden sortjensten af llr Kapt. hlcens räddning, bvilket Gud ensam vet och kan algora, men nu, da noden trycker mig, och kal. 07 ge nicur-korpsens välde faller tungt Över mig, dr ä jag glad, attatminstone hafva mivvet om god vilja, när nöden stod for deras dorr. Hr kapt. Kleen behagade tillsända mis en summa penningar, den jag genast aterställde, da jag endast ordinerat Iran min sjnkbådd, och just for ctt ej rycka inkomsterna från min vicarius. Ienme denna penuingesurmma täcktes Hr kapten skriftligen lorklara, alt penningar icke kunna vedergalla den ljenst, jag 9jort honom. Hr kaft. bar sedermedera utunnit andra medel, dels genom presenter, dels senast genom IIr Meijer, at! göra mig så godt igen. At IIr Majoren och Bidd. Schander efter en svar och lanzvarig sjukdom, och jemte honom några hundrade andra, uvder, om ej medelst, min behandling, atervunnit helsa och brafler, är äter en sak al ringa och obetydligt värde. Men jag appellerar till samtelige mina patienter, om jag under min suhdom aflordrat penningar af nagon enda, om jag ej, da nagon tillsändt mig penningar, desamma återställt eller undanbedt mis dem, just for att ej beröfva den nye läkaren sina paårahnade inkomster, ber jaz ej understodt fatlige, iche har jag i all mia lelnad tagit penningar al dylika. jag är ledsen, att denna artikel har måst synas olsem ligen i en tid, då hapt. kleen är sranvarande på en utländsk resa. Wen som han är invechlad i 2:ne oalslutade hrigstunmter, handlande om foöregitvet sSlagsmal mellan ofsicerate, orderbrott m. m. torde ban snart vara att aterlörvänta. Jag har i underdanighet ingatt till Hans Maj: med bonsallan om nadig ändring i desse anordningar, så till vida, att mig matte slorunnas alt aterfa min lon, och for egna medel anskalta en kompetent lahare, att min tjenst sorrattn Under ahaklan på utslag häri, har He Meijer belallt, alt, utan afseende på mitt sjukdomstillstånd, en total reparation skall ofverga det hus, der jag bor. Man nedrifser nu som bäst väggar, tak och kahelugnar rundt omkring mitt sjukrum, och min säng boppar och dansar från aryningen, ända intill aftionen onder de fördubblade slagen af klubbor och hammare. be strisha fly for detta förfärliga oljud; blott min uttärda, al 3-ariva plagor sörvarbta kropp maste utharda det, sedan jag misslyckats att få hyra rum i gransbayel af fästningen, och hvartill jag nu äfven saknar iedel; och sedan det ej är mia tillatet att inlly tta på Värdsbuset, eller annorstädes, der någon ro

21 juli 1845, sida 2

Thumbnail