Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1845, sida 2

SVIUDHa. UTRINES NYHETER. KAUKASIEN. Man bar berättelser fran Tiflis, som gå till den 48 Maj. De bekräfta väl icke de gängse ryktena om en stor seger, Schamil skulle hasva tillkämpat sig öfver Ryssarne, men läta icke ellor ogynnsamt för bergsboerna. Desse hade, såsom redan förut är berättadt, emot all väntan ganska tidigt begynt salttaget i är och derför tilllogat Ryssarne betydlig skada. De sistnämnde sökte, så snart årstiden det tillät, att taga hamnd på sina fiender. Inemot medio af Maj foretogos ull bergen flera expeditioner, hvilka såsom vanligt atervånde utan synnerlig sramgång, men väl med betydliga förluster. En of dessa kolonner, som opererade i vestra Daghestan, skall, genom elt af bergfolken anlagdt bakhall, hafva tillsatt flera tusen man, hvilket sannolikt föranledt de förut anförda ryktena om Schamils stora seger. — Grelve Woronzow sysselsatte sig ännu med resormen i armeens, ekonomi och organisation. De träflade anordningarne antyda, att icke allenast forsvarssystemet kommer att äter upptagas i storre skala, utan äfven att anfallssystemet hommer att med allvar fullföljas. ännu sorväntades slera trupper, ehuru redan 420 a 130, 000 man voro sorsamlade. I lillis talades allmänt om, a t generalen forberedie ett stort slag, hvilket skall tjena till att cinjaga råddsla hos bergeis rovare.o Ålven vilja ryska, olver S:t petersburg kommande berättelser veta, att redan slera unenddiga stammar underkastat sig ryska väldet. Tscberkessiska kusten blockerades emellertid strangare än någonsin, och flere sartyg med vapen och ammunition, bestämde för bergsboarne, halva uppbringats. En Petetsburgertidning bar en längre detaljerad beratelse osver de lysande bedrifter, ryska krigarve ussort mor bergsolken i Kaukasus, men med de dikter i minnet, med hvilka man fötut så olta soökt att fora det civiliserade Europa bakom ljuset, har man iche skäl att anse för nagon trosartikel. NORRA AMERIKA. . En tysk tidning okheinische beobachtero berällar i en skrilvelse från Washington af den 47 Juni, ur sasom det uppgifves säker källa, all brittiske gesandten i Tejas, kapten Elliot, under det han vistades i Mexiko för insorlifningsfrågans skull, derstädes underhandlat om försäljning till England af hamnen San Francesco i Californien jemte ett kringliggande gebit af 5 qvadratmils vidd. Redan Santa Anna hade blilvit vunnen för denna plan; — som skulle sorskafsa England en den ppperligaste örlogshamn, ett Gibraltar vid Stilla hafvet, för besittningen al hvilken redan 4837 Förenta Staterna bjudit 25 mill. Fr. — men, trots det honom erbjudna honorarium af 4 Mill. Dollars, vågade han icke sor nationen alt genomdrifva den. Mexikos nuvarande president och krigsminister voro icke eller obenägne at lyssna till Englands anbud, men mäste för det första afslå detsamma, emedan folket nu är så uppbragt emot alla fremlingar. Calilorniens uppror gaf dock underhandlingarne en gunsigare vändning, i det Mexiko — som icke besilier nog makt att kufva denna aflägsna provins, som Förenta Staterna öppet understoda, med berakning alt sjelfve engang komma i besittning af densamma, — skulle kunna hasva hopp, att England såsom dess bundsförvandt och ägare af ett calisorniskt distrikt skulle veta att förläna åtoärgarna mat rahellerna sillhärliof