AA —c——— moskeer emellan ki. 12 och I på dagen predikningar, dem hvarje tnUSHÄI-at! är förpligtad att höra. Arbetet är i Marocko lika så litet förbudet på sredagen som de andra avels heligdagar; dock egna fallige och rike dagen ät glädjen, från första kanonskottet, då solen går upp, till det sista, som förkunnar sestens slut. Så ofta en Merockan vill beträda en Moske, så ofta han vill förrätta en, det vare sig den obetydligaste, för lifvets uppehälle nödvändig handling, så nmste han rena sig genom en tvagning. I de fall, då valten saknas, eller vit sjukdomar, då vatten vore skadligt, tillåter lagen all gnida händer och panna imned litet mull. sand, eller en sten, som Kadi invigt. Marockanerna hafva 4 större fester årligen, 3 påskfester och den berömda Ramadan. Denna är en 30 dagars fasta, under hvilken dagligen m ranar och ällnar en arlillerisalva och t:ötumpetsansarer förkunna festens början och slut. Fem dagar före Jamadans slut fira Ålarockanarne en dem egen nattlig fest. Befolkningen rusar till moskeerna, som plötsligt på det präktigaste illumineras; alla omsam, na hvarandra, skrika och sjunga buller om buller, I alla hus, på gator och (org, ja på templets tröskel ofverlemnar man sig åt de vämjeligaste utsvälningar i både ett och annat hänseende. Della varar hela natten, ända till morgonen och under tiden mäste kristne och judar sorstältigt instänga sig. De skulle utsätta sig för en grym död, om de vågade sälta sin fot utom sina boningar. Peremot är äfven denna natt den enda tid på aret, då det är kristne och judar medgitxvet att mota värd med vald, om man forsöker all bryta sig in i deras hus. Dagen efter Ramadan begynnar den första påskfesten, som varar 8 dagar. Henna fest är egeniligen blott sorteä d äftningen af de nattliga Salurnalierna Ramadansaz5:te dag; man nedsudlar sig så i alla slags exesser, all snart itbryta öfverallt en mängd sjukdomar, som bortrycka profetens ulsväfvande anhängare. På morgonen af första dagen tåga Pa