Härmed var au måltiden slutad, ech man bröt upp från tältet, för att vid Eremitaget njuta af den härliga utsigten innan man begaf sig till badinrättningen vid Klampenborg, dit sällskapet af dess föreståudare, D:r Hjaltelin, blifvit inbjudet att öfvervara den första i inrätiningens stora musiksal uppförda konserten. Ilärstädes dröjde man tills på aftonen och roade sig med musik och sång. Bland andra qvåden, som vid detta tillfälle afsjongos, var älven nedanstående, af Grundtvig sorsattade, hvilket redan dagen förut vid festen i mansgen blifvit utdeladt: Som Haabet er de Unges Lyst, De Gamles skat er Minde, Et Gladhjem dog er kun det Bryst, Hvor skjönt de sammenrinde; Med Ynde saa de sammenrandt Fra Arildslid i Norden, Det Koempeqgleden viste grandt Ved Gjallarhornets Torden! Det Gjallarborn var Mimers Skat, Med Graahaars-Krands om Tinde, Som vaaged baade Daq og Nat, Og droges Alt til Minde; Men Hornet var dog lleimdals Tröst, Ivor paa sit höie Stade, Med Ungdoms-Haabet i sit Bryst, Hon vakle Kemper glade! Saa skal i Norden nu paany De gamle Dages Mmde Med Fremtlids-IIaabet höit i Sky Til Gleede sammenrinde. Vort Nordens Keampevelker-Sang Gjenfödes da paa Tunge, Og det er Gjallarhornets Klang For Gamle og for Unge! Af Mindet födt med Graahaarskrands Fra Mimersbrönd i Dale, Paa Haabets hoje Hest i Dands Til Himmelbjergets Svale, Siq svinger Nordens Bjarkemaal Med Klang af Hjertets Fylde: De Gamles og de Unges Skaal, Som Kcempeaanden hylde! Fram på qvällen återvände man, dels till sjös och dels till lands, till Köpenhamn, dit de fleste först sent på natten ankommo från den lika betydelsesulla som vackra folkfesten. Thordags aftonen besöktes den kungliga theatern, hvilken af Direktionen välvilligt blifvit de danske studenterne och deras gäster upplåten utan den ringaste afgist, äfvensom skådespelareoch ballett-personalen samt medlemmarne af det kungliga kapellet med största beredvillighet erbjudit sig alt medverka till srämlingarnes underhallning och nöje. Ett icke mindre vackert drag, hvilket utan tvilvel skall ofverraska mången, var det, alt konditororne HOrr Cloctta Mini, som förpaktat Theaterns bullet, förplägade hela det stora sällskapet utan att vilja emottaga den ringaste ersättning. Föreställningen bestod af ouverturen till KQLuUuC; nedanstnende af Oehlenschläger författade prolog; Cbharselstuecno at Holberg, och al orrea doren.o Scenens eminentaste konstnärer och konstnårinnor helsales alla vid deras inträde med de lifligaste bisallsyttringar, och vid föreställningens slut ljöd ett jublande tresaldigt hurrah alor den danska scenen. ? Ar— D — menter. som samtligen föllo i indvisitionens händer. I