Parlamentet srikände kardinalen den 31 Maj 1786 med 30 röster mol 20; men han förlorade, emedan han så betydligt hade komprometterat drottningen, sin syssla som ofverhofpredikant och förvisades till klostret La Chaise-Dieu uti Auvergne. Grefvinnan La Motte dömdes till schavottering, bränmnärkning och lifstidstängelse, men den sista delen af straffet undandrog hon sig snart förmedelst flykten och lefde i London på hvad hon bergat af rolvet. Man fann henne här en morgon död på en gata, i det hon i följd af nattliga orgier hade i rusigt tillstånd störtat sig ned från ett fönster. Hennes man lefdej ännu 1806 i Paris. La vilette och Cagliostro blefvo förviste ur Frankrike. Den sednare hade i konfrontationen med La Motte med så orubblig köld påstått sin oskuld, att hon en gång i yttersta raseri kastade en stor ljusstake i hufvudet på honom. Detär dock s sjelsya verket icke sannolikt, att Cagliostro haft någon del i detta bedrägeri och förfalskningsbrott, och La Molte rasar emot honom i sin försvarsskrilt blott derför, att han, såsom det synes, tillrådt prinsen af Rohan alt, efter hela sakens uppdagande, visa fullkomlig uppriglighet. När droltningen förklarade sig aldrig hafva hört talas om en grefvipna La Molte, så utgaf denna än en pamflett, uti hvilken hon påbördade den stackars Marie Antoinette alla en Messalinas laster och brott. k Ludvig XVIII berättade stundom å sina soircer, alt hela halsbandshistorien hade hertigen af Chartres (Orleans-Rgalite) att tacka för sin tillkomst, och att han dermed haft for syfte att nedsätta kongliga familje ni allmänna tänkesättet. Detta har dock allt för många osannolikheter emot sig, för alt kunna tros, och det var öfverhufvud den regerande dynastiens clycka, att den ide stormar, som förebådade franska revolutionen, icke ville igenkänna det. djupt kränkta Frankrikes stämma, utan