UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 24 Juni. Deputerade kammaren har vid diskussionen öfver marinbudgeten, på en af sina medlemmars framställning, enhälligt beslutat, att marinministern skall straxt efter öpphandet af nästa parlamentssession förelägga en fullständig öfversigt af alla statens stridskrafter till sjos. Detta votum, som är att anse som ett resultat af pröfningsutskottets betänkande, deri det öppet heter, alt Frankrike, med afseende på dess flottas närvarande tillstånd, intager ett ganska underordnadt rum bland sjömakterna, får väl icke gälla som ett antiministerielt voltum, helst som marinministern sjelf slot sig till detsamma, men det är åtminstone en varning, ett allvarsamt uttryck af nationens vilja, det regeringen icke, af undseende för England, uppoffrar flottans väl. Marinbudgeten blef emellertid beviljad. Får man tro oppositionsbladen, så befinner sig verkligen franska flottan i ett ömkligt tillstånd af förfall och vanmakt. Kammarens volum synes vara det bästa medlet att utröna, huru härmed egentligen förbåller sig. Prösningsutskottets betänkande rörande 1846 års inkomstbudget cirkulerade uti kammaren. Inkomsterna anslås deruti till 1,302,622,154 Fr. Utskottet uppmanar kammaren och regeringen på det allvarsammaste att sträfva efter jemnvigt emellan inkomster och utgifter, emedan, efter dess förmenande, det förmodliga osverskollet nti de förra icke skall förslå att beticka de utomordentliga anslag, hvilka regeringen ser sig nödsakad att låta bevilja sig af kammaren. Under diskussionen öfver marinbudgeten sorklarade marinministern, med anledning af en deputerads förfrågan, att amiral Lains den 23 April inrapporterat till regeringen, att han icke erkänt skärpningen af Montevideos blockad. ENGLAND. London den 24 Juni. ben irländska universitets-billen förevar i Underhuset den 25:åje, då inrikesministern Graham gaf tillkänna, att regeringen, i följd af allmänna opinionens önskan, funnit sig föranlåten att i billen göra några ändringar. bessa bestodo hufvudsahligast deruti, att, efter universiteternas treäriga bestånd, prolessorernas valsätt kommer att närmare ordnas af parlamentet, samt att de studerande skola njuta moralisk tillsyn under öfveruppseende al universileis-wvisitatorer, till hvilka ministern föreslog att välja den kalholske och protestantiske biskopen jemte en prestbyteriansk andlig uti det distrikt, i hvilket ifrågavarande universitet är beläget. Ett i strid med ministerns öppet uttalade åsigter af Lord Mahon till billen andraget amendement om anställande af andlige såsom religionslärare vid de nya universiteterna blef förkastadt. Under debatten härölver afgaf sjelsva oconnell