INSÄANDT. Insändaren, som många gånger erfarit, huru olika frakten beräknas för gods, som afsändes med kanal-Ångfartygen, kan säledes bevittna sannfårdigheten af den bland varu-afsändare rådande allmänna klagan öfver de prejerier, som man ofta måste under kasta sig, för att få sin vara mottagen. Insändaren tror således, att Direktionen för vängfartygs-bolaget gjorde de trafikerande sig särÅVeles förbundna, om de före-krefvo resp. besälhaf-Våäre, att den en gång fastställda taxan ej finge på hågot vilkor öfverträdas, åtminstone ej till de trasikerandes nachdel. Varu-afsändarne visste då hvad frakt de hade att betala för sitt gods och sluppo att af en styrman, i en brutal ton, få till svar, att om man ej vill betala hvad som begåäres (nära 100 pet. mer, än efter taxan), så tages varan ej emot. En varu-afsändare sluppe äfven, att af en betälhafvare få (ill svar, att styrmannen är den, som bestämmer frakten, och om man ej vill betala hvad han begår, får varan tagas tillbaka. Då det nu vanligen år varu-emottagaren, som skall betala frakten, så är det varu-afsändarens pliktatt bevaka dess fördel, och då befälhafvaren lemnar ett sådant svar, som ofvanstående, så är ju detta omöjligt. Saledes vore en rättelse häruti välkommen. j Var:-afsändare i Götheborg. Redaktionen har väl ej ansett sig böra vägra offentlighet at ofranstående uppsats; men har anledning förmoda, att så väl detta, som flere andra samma sak betråffande klagomäl, hvilka till Red. ingått, till någon del grundar sig derpå, att frakterna för de i ar med kanal-ängfartygen afsända varor förefalla högre, än de, hyika under de förra åren chargerats. Denna olikhet har dock sin grund derutinnan, att varor, under loppet af de förra åren, emottagits till frakter, understigande det i taxan utsatta belopp, hvilket åter härrörde af konkurrensen, eller, om man så vill, jalousien, emellan tvenne olika ångfartygsbolag, hvilka sinsemellan tällade om förtjensten. Sedan dessa båda bolag numera sammansmält till ett enda, har naturligtvis denna täflan upphört, och skeppsbetålhafvarne lata nu icke på minsta sått pruta med sig, utom möjligtvis i sådana fall, då en person afsänder varor i större partier. För att imellertid förebygga all tvist varuassändarne och -kepp-befälhafvarne emellan. skulle vi anse det vara bäst, att ångfartygsbolaget droge försorg om, att tryckta taxor vore att tillgå så väl om bord å fartygen som hos bolagets IIIIrr Kommissionärer. Våruafsåndaren kunde då på förhand bestämma till hvilket fraktbelopp det gods, han ärnade af-kicka, uppginge, och följakteligen all tvist och alla klagomål undvikas. a a dee ne NAN