KORRESPONDENS. tWäremnd i slutet af Maj 1943. Alt under årets skönaste dagar, Meruppraknandets, glädjens och kärlekens herrliga tid, vistas i en omvexlande och leende natur, hänryckt byila vid dess bjerta, höra dess pulsars mystiska slag, och känna hela sin varelse genomträngd af vårens upptriskande fläktar och deraf liksom föryngrad atervåenas till förokad spänstighet och lesnadslust, det är en lycka, til hvars älnjutande mången längtar, som mången äfven med depenser af penningar och tid söker; men som endast få utan uppoffringar kunna förskaffa sig och njuta. Bland de sistnämndes antal befinner sig dock, till följe af åtskilliga gynnsamt sammanträffade omständigheter, den, som i dar till dig, redlise vän, adresserar desså rader, hvilka jag skulle hafva lust alt kalla: Wårminnen från Wärend. Det var med en viss orolig nyfikenhet, som jag anträdde resan till Wärend, den lika arfsrättens land, hvilket, utom den bistoriska händelse, som ensam i sitt slag gjort detsamma minnesrikt, äfven genom den nyligen utkämpade striden om den lika arfsrätten erhällit en sörnyas märkvärdighet i såderneslandets annaler. IDgEOnunande alla de olyckor, som de konservalive förespatt genom ett allmänt antagande af denna ng, kunde jag icke annat än beklaga en landsort, som af alder varit ett rof sor alla de beklagansvärda soljåer, en sådan lag skulle medföra, sisom: en till oåndelighet gränsande bemmansklyming med deraf följande förlägenhet, armod och ned, jemte dessas sorlårande följeslagare, elindet, depravationen och brottet. Tillfolje af dessa forestallningar nalhades jag med en viss sarhaga målet för min resa. När jag härvid ellersinnade det sållsamma förhallande, att alla dessa olyckor, UM hvilka oftast mannen antingen indirekte, genom urahilatna pligter emot samhället och de sina, eller direkte genom misshushailning och laster, plågar vara orsaken, likvåh i Wärend maste halvatilllommit genom dess qvinnors förvällande, så undrade jag ej mycket derpå, all man ville bestrida qvinnan ev fördel, som förvandlade benne, ifran hvilken all tresnad och aludje i det bustisa lifvet förnämligast ut2ar, till snart dagaåt en olycka, eler ett pligoris, och åt mannen förvarade lejonparten af det jordiska goda, som i qvinnans hand spårlöst försvinner som vareiagssu, utan alt en gång meddela vafska at det slalle, der den lorsmälter. Detta hvad min dasarande enskik a soreställning beträffar. Fran sanningens och den praktiska verklighetens synpunkt betraktad har dock saken en helt annan och ljusare sida. Denna ovede-lagda sanning, denna obeveklisa verhlighet, detta faktum år just — det osfvannämnda MNärend. Från detta land hafva den svenska qvinnans försvarare förnämlisast hemtat sina mest skiende vederläggningar af alla de förmenade olyckliga följder, som bennes vedersakare sorespeglat, och elt hort vistande inom dessa trakter skulle snart öfverlyga äfven den störste tyillare derow, att alla dessa lörespeglingar voro (lor alt nytija en viss tidninzs ord) lika många abastanta lognere; voro från inbillningen lanade åkerspöken, med hvilka man sokt att skrämma de lattrogne. Ålt det i Wåäårens finnes fullt ut sr mycken valmmga och besutenhet som i de flesta andra landsorter, kan man vara fullt ölvertyzad om, och derom vittnar ochksi ett mera allmänt välbelinnande, hvarjemte den ordning och trelnad, man varsebliiver, si utom som inom hus, omisskänneligen tillkännager en driftig, arbetsam och idog befolkning, från bvilken dess qvinliga balst ej i dessa goda egenskaper gör nagot undantag. ÅÄrbetsamma och husliga, omtänksamt vårdande sina obemärkta pligter, återgälda qvinnorna i Wärend den fördel, de för arhundraden sedan erhållit. xÄYj OaÖIAO OUnntan mmManNntmAn äAfon.A KR vn lan