Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1845, sida 1

IV Adolf för Gustaf III:s Son. Månne ej blott efterträdare varit riktigare? — Iluru de högre samhällsklasserne ovilkorligt och omedvetet bidraga till att öka de lägres vigt visar Förf. (sid. 425), då han omtalar, huru de förra alhid till genomdrifvande af sina planer sökt inverka på de senare, med både lock och pock, både bot och list. Månne ej samma taktik användts äfven i senaste tid? — Det sker dock med allt mindre sramgång, ju mer tredje standet och de lägre klasserna lära känna sitt värde, just genom det, som de högre nödtvunget visa sig sätta på dem. Salunda tvingas äfven det origtigaste att tjena det rätta. — Förirällligt genomear Geijer bevisningen al den skada, det split, de tvister, det hämmande i fortganven, Slandsrepresentationen förorsakat, och sammanfattar (s. 426) resultatet deraf i följande ord: dCvi ha utvisat den klippa, på hvilken värt statsskepp två ganger, inom mannaminne, har strandat. bDe som önska vår sorlattnings bestånd, borde veta att undvika skeppsbrottet för tredje gangen.4 — Och dermed är, på obestridliga rätisgrunder, förkastelsedomen öfver ståndsrepresentationen uttalad. Och ändå fordrar man talande bevis derpa, alt den ej kan representera nationens interessen, ej sörjaför deras tilllredsstållande. vill man då nödvändigt ha handgripliga bevis? År man ännu, i all sin stoltbet, nog barn, att ej förstå andra argumenter än risbastuen? Sa tycks det, alldenslund man som bäst haller på med att, misskännande tidens anda, binda ris åt sig sjell, och i sin blindhet går så längt, att man ej ens frågar efter om man ger den gällande grundlagen den ena örsilen efter den andra, som till exempel, då man nu senast nehat votering i Förstärkt kKonstitutionsutskolt at Representationsfrågan , ehuru den, äfven enl. sid. 427 af Geijers föreläsningar, ovilkorligen bör ega rum, da, sasom nu, sedan Bondestandet förenat sig med Borgareståndet om reformvännernas förslag, två stand stannat mot två. Men hanske var det lika så bra, att ingen votering blef af; ty med senaste konstitutions-utskolts sammansätining, äfven det sorsltarktas, var fara värdt at få adliga och prestliga representationssörslaget hvilande, och da hade den sista villan varit värre än den forsta. Olagligt var det emellertid alltid alt ingen votering egde rum. Sa blindt gå zeloterna mot sin undergang och det är väl, att Försynen så inrättat det. Sid 428 yturar Geijer, alt man ej har arätt alt beklaga sig ölver utölvandet af ev laglig rättighet. Vi skulle dock vilja påstå i en sadan rat, da rättigheten så användes, som