Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1845, sida 1

ykejsaren har räddat sig, vi äro förloradelpv Men i samma Ögonblick upptäcker Benningsen den gömde Czaren, nalkas honom med dragen sabel och håller afsägelseakten srammsor honom. vyNj bars så föllv hans ord, upphort all regera, storfursten Alexander är kejsare. Jag uppmanar er i hans namn alt nedlägga regeringen och undertecka denna handling. Under detta vilkor svarar jag för ert lil. Platon Suboff upprepade denna uppmaning. Kejsaren, forvirrad och utom sig al förskräckelse, frågar, hvarigenom han då bar förtjent en dylik bebandling. — Vi hafva flere år igenom varit utsatte för dina förföljelser! ropade de halfeiruckne mårdarne och draga och släpa derefter den olycklige Paul ned till sig. Han gör motstånd och anropar dem förgäfves om medlidande. Då förnimmes buller; det voro stegen af några af de sammansvurne, som blifvit efter. Men mördarne, troende att bjelp vore i annalkande för kejsaren, taga sill flykten i förvirringen. Blott den oförskräckte Benningsen stannar ensam hos monarken och qvarhäller honom med draget svärd. Sedan då de sammansvurne ömsesidigt känt igen hvärandra, skynda de tillsammans tillbaka till brottets skådeplats och omringa monarken, för alt tvinga honom till afsägelse. Paul försöker ännu en gang att värja sig för dem, men i handgemänget slås lampan, som belyser detta gräsliga uppträde, omkull. Benningsen går ut, för alt hemta ljus; när han åter kommer in i rummet igen, uppzritver Paul andan under tvenne af sina mördares händer. Den ene hade med sästel på sin sabel slagit in hufvudskålen på honom, den andre hade laet ott skärp om halsen på honom och försokte att strypa honom. Emellertid hade Pahlen med den andra hopen af de sammansvurue stannat utanför. Etter erhållen underrättelse, att allt vore förbi, låt han lägga, kejsarens lik på sängen och ställde 30 man på vakt