Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1845, sida 1

rätt och efter bästa förstånd, fäderneslandets väl. Med sådant tänkesätt, framlagdt i handling, vågar det hoppas Eders Kongl. Maj:ts Nåd och bevågenhet, om hvilken det i underdånighet anhåller. ——— III. Af Borgare-ständets Talman: Stormäktigslte Allernådigste KONUNG! Inför Eders Kongl. Maj:t nedlägger Borgareståndet, ester sullbordadi Riksdagsvärf, dess djupa undersåtliga vördnadsoch tacksamhetsbetygelse sör detta, Svenska solkombudens nu slutade sörsla möte med Eders Maj:t, ester Dess uppstigande på Sveriges urgamla thron. Regentombyte är alltid en vigtig tilldragelse i ett folks fortgående lif; men dess vigt, betydelse och inflytande okas och vinna styrka i den män folket har mycket att önska och hoppas, samt Regenten förut baft tillfälle au lära känna och bedöma folkets behof och önskningar, gjort sig hemmastadd med dess sympathier (och sådane finnas bos hvarje folk med någon kultur), samt tillika genomskadat folkets egendomliga lynne och karakter. Ait Eders Maj:t med dessa förberedelser för en tid, som förr eller sednare, efter naturens ordning skulle inträffa, utan åtrå, men också utan fruktan mottagit Sveriges Konungaspira, derom vitina ej mindre flere Regeringsbeslut, än äfven Eders Maj:ts vid Riksdagens början och under dess sortgång till Rikets Ständer aflåtne Nådiga propositioner och vidtagne förfoganden, i sannt fosterländsk anda. Med tacksamhet skall ock det Svenska folket veta att erkänna och värdera Eders Maj:ts rena assigler och ädla bemodanden för dess väl, och säkert skall detta folk icke eller estergilva sina Bröder på andra sidan fjällen i trofast tillgifvenhet och oskrymtad vördnad för Eders Maj:ts person. Om icke allt önskvärdt kunnat under det vu slutade, emot vanligheten korta, Riksmötet vinnas till förbättring i vart samhällsskick, bar det dock ej varit utan vigtiga resultater, och vigligast af dem alla anser Borgare-ståndet det vara, att folket genom sina återvändande ombud vinna ytterligare bekräftelse på den redan förut med hoppfull förtröstan omfattade öfvertygelsen, att Eders Maj:t med välvilja och allvar i föresatser omfattar den sortskridande upplysningens, den sansade frihetens och med detsamma äfven alla tidsenliga förbättringars sak. För E. M:s böga omtanka har en länge onskad förändring i brottmals-lagstistningen utgjort ett vigtigt föremål, och Rikets Ständer hafva äfven godkänt principen för ett nytt straffsystem. Det återstår nu alt önska, det Eders Maj:ts välvilliga assigter i detta hänseende, genom enig samverkan från Rikets Ständers sida, vid en blifvande Riksdag måtte lyckas, att bringa denna för fosterlandet så vigliga sak till mognad och fullbordan. Jemlikhet i rättigheter för barn af samma föräldrar bar nu rättsgrund och bar äfven utur en högre synpunkt alltid funnit försvarare. Upplysningen och humaniteten hafva längesedan ställt qvinnans ansprak i detta hänseende vid sidan af mannens. Eders Maj:t har dock godkänt den af Rikets Ständer gillade grundsats om lika arfsrätt, och om någon tid fordras, för att jemna de missförhållanden, som härigenom förmenas uppkomma, bvilka torde äga sin grund mera i en oriktig föreställning än i verkligheten, skall dock alltid detta de båda statsmakternas beslut bedömas såsom en handling af rättvisa. Mer allmänt och klart inses och erkännes nu behofvet af en förändring i det sätt, på hvilket Svenska folket representeras, sedan med hvarje lliksdag olämpligheten af representationens syrdelning i skarpare lärger sramträdt. Den aslägsnar möjligheten af enig samverkan för ett gemensamt mal, förlamar kraften att gagna och medför modloshetens, misstroendets och alvoghetens olycksaliga verkningar. Frågan har väl vid denna Riksdag fallit; men den är af för mycken