Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1845, sida 1

Ake — A — ofvertygelsen att ej kunna utträtta något med denna sammanblandade massa på petitionsvägen, den enda väg, som en sådan massa later förmå sig alt beträda. — Detta vare imellertid, som det vill, så mycket är säkert, alt Norrige, som ej bar någon foreställning om förbud mot Skansinaviska Samfund och Sällskap, ej kan och heller aldia skall komma att upplatta den skandinaviska ideen utan politisk betydelse. Vi vilje dermed ej neka, att det ju bade der och här kunna vara flera, ja, t. 0. m. många, älldre och yngre vetenskapsmån, skalder och studenter, som blott tänka på det stora och sköna i en gemensam litteratur och en lillig andig vexelverkan till vetenskapers och honsters sramgang i Nordens ande; men liksom dessa, om de också verkligen alldeles skulle sorbise den politiska sidan, ej hunna få namn af annat, än skandinaviska lärda och vitterhetsidkare, så har idgen derigenom heller ingalunda blifvit nagon nationell norsk idee, eller sahen nagon norsk solksak, hvilhel man dock vål likaså serna ville bafva den att blilva, som alt vara en dansk och en svensk folksak. Ilvarje folk vill visserligen halva mer än ell litterärt interesse för den sak, för hvilken det skall röra sig; men isynnerhet gäller väl detta om det norska folket, just för det, att det har helt andra interessen alt bygga på, hvarför det också om den skandinaviska ideen derilrin hette, datt den, utan ett politiskt grundsyste vore blott en kropp utan ande. y Men kan och skall den skandinaviska iden från Norriges sida ej betuhklas utan i den nårmaste sorenivg med dess politiska betydelse, så sker detta ej allenast, så som förr är sapdt, med hänseende till en tänkbar Skandinavisk alliance mot andra främmande malter, utan tillika med hänseende till Danmarks, Sveriges och Norriges egna inre politiska forhallanden. — Och betraktar man då särskildt Norriges fria demokratiska statsförfattving i dess motsats till Danmarks, så visar sig dervid knappast nagon ge:oensam ulgångspunkt, för likartade strätvanden till en friare eller. högre utveckling, som skulle hunna styrka intresset for den skandinaviska Heen hos Nörrmännen. Sverige star i detta hänseende ånpu vida närmare Danmark; ty 1809 ars konStitution har endast varit en tåckman:el fer en oftast vida större och anssarslosare despoti, än om det alldeles ej sannits någon konstitution. Lyckas det imellertid, som är panska sannolikt, alt, förr eller sednare, astadkomma en pa dralt och sanning grundad statsforsattning i Sverige, — — A 1 AA